Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Gouvernman i anons en seri mezir pour redwir lerozyon lo lakot |28 March 2012

Gouvernman i anons en seri mezir pour redwir lerozyon lo lakot

Gouvernman pe pran plis mezir pour reabilit e protez bann rezyon lakot. Ansyen Minis Lanvironnman, Joël Morgan, letan i ti pe vizit travay ki’n ganny fer pour reabilitasyon e restorasyon semen Anse Marie-Louise

Sa bann mezir ti ganny prezante avek Lasanble Nasyonal yer bomaten par Minis pour Lanvironnman ek Lenerzi, Dr Rolph Payet.
Sa ti pandan en deklarasyon ki ti enkli en prezantasyon lo lerozyon ki pe afekte bann lakot e fason ki gouvernman pe adres sa sitiasyon.

Dr Payet ti osi koz lo bann diferan proze ki pe ganny enplimante par gouvernman dan bann landrwa ki’n annan problenm lerozyon. Antou senk landrwa prensipal pe ganny afekte par lerozyon e sa i : North East Point, Au Cap, Baie Lazare lo Mahe, Anse Kerlan lo Praslin and La Passe lo La Digue.

Pour North East Point, Dr Payet ti dir ki sa lakot in ganny afekte pour anviron 30 met depi 1960 ziska 1998 e bann lakoz lerozyon dan sa landrwa se sa varyasyon ki’n annan dan bann laroul e bann sezon.

Parmi bann propoziyon pour adres lerozyon lo sa lans, i annan nesesite pour adopte en sistenm ki apel Beach Nourishment – en fason pour ranplas sa disab ki pe perdi par disab sorti dan en lot landrwa.

Dr Payet ti fer resorti ki i osi enportan pour vwar bann diferan mezir pour protez semen.
I ti dir ki sa sityasyon North East Point pour kontinyen ganny swiv e vwar ki bann lezot aksyon ki kapab ganny pran.

Dezyenm landrwa ki Dr Payet ti koz lo la ti lans Au Cap ki i ti dir in ganny afekte pour anviron 20 a 60 met pandan sa menm peryod letan.

I ti fer resorti ki bann lakoz lerozyon dan sa landrwa i rezilta retir disab ki’n arive pandan sa menm peryod letan, e i ti azoute ki i annan ankor bokou dimoun ki ankor pe pran disab lo lans.

«I preski enposib pour nou minister swiv tou sa bann lokasyon, alors nou pe demann manm piblik pour ed nou pour fer sirveyans lo bann lans», i ti dir.

Koman solisyon pour rezourd problenm lerozyon dan distrik Au Cap, Dr Payet ti dir ki i annan serten baryer ki pe ganny konstrir pour anpes laroul ariv lo semen.

I ti azoute ki i annan plan pour revwar si sa bann later ki’n perdi i kapab ganny konble e kre en nouvo lespas lans e vezetasyon.

Lo kote lans Baie Lazare, lerozyon in ariv apepre 20 met pandan sa menm peryod letan e sa i  rezilta sanzman dan letan e osi en lapas ki’n ganny kree ki fer ki disab i perdi atraver kouran.

Parmi bann propozisyon pour sa landrwa se sand nourishment, proteksyon semen e kontinyasyon letid pour vwar bann diferan mezir pour asire ki sa problenm pa agrave dan lavenir.

Lakot Anse Kerlan lo Praslin in ganny afekte pour anviron 45 met depi boner 1960 ziska 1998. Solisyon pour amelyor sitiasyon dan sa landrwa spesifik se konstriksyon en groyne (baraz) e osi metod sand nourishment.

Dr Payet i dir ki Departman Lanvironnman pou donn plis detay pli tar lo sa bann mezir pour adres problenm lerozyon Anse Kerlan.

Pour La Passe lo La Digue, Dr Payet ti fer resorti ki i enportan pour ranforsi proze proteksyon sa lans kot i pe ganny afekte.

I ti osi koz lo elevasyon nivo lanmer, ki i ti dekrir koman en sitiasyon ki pe agrave.
I ti dir mwayenn elevasyon lanmer in ogmante pandan lannen pour ariv 6.6 milimet par lannen e an 2012, nivo lanmer in ganny estimen pour ogmant apepre 60cm.

Dr Payet ti azoute ki i annan diferan mekanizm pour kapab etidye, konpran e adres sa sityasyon lerozyon dan pei.

I ti dir ki gouvernman pe kontinyen envestir dan bann nouvo teknolozi e osi dan formasyon sa tim ki pe travay lo sa bann mezir.

Sirveyans lo bann lans, mezir profil anba lanmer, fotografi par avyon e satelit i parmi bann diferan mekanizm ki pe ganny met anplas pour ede adres bann sityasyon lo bann lakot.

Dr Payet ti osi koz lo bann proze ki gouvernman in enplimante dan bann landrwa tel ki Anse Marie-Louise, Anse à La Mouche e Anse Royale.

Proze Anse Marie-Louise ki enkli reabilitasyon e restorasyon semen in kout gouvernman 1.2 milyon roupi, proze Anse Royale ki konsern restorasyon lakot in kout gouvernman 2 milyon roupi, e proze reabilitasyon lakot Anse à La Mouche in kout en pe plis ki 1 milyon roupi.

Dr Payet ti osi donn detay lo bann diferan lakoz lerozyon ki’n arive resaman lo lakot Mare Anglaise e lo offshore sand project ki gouvernman in met anplas pour kontinyen zwenn bann bezwen dan konstriksyon.

» Back to Archive