Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Sesyon Kestyon dan Lasanble Nasyonal-Minister Lasante i inisye nouvo vaksen pour bann fiy 9 a 10-an |01 April 2013

I ti dir sa pandan sesyon demann kestyon semenn pase dan Lasanble Nasyonal.

Kestyon lo sa size ti poze par manm elekte pour distrik Mont Buxton, Onorab Sheryl Vangadasamy, ki ti demande si minister in deside entrodwir vaksen pour bann zenn fiy.

Minis ti dir ki i annan en propozisyon ki ti ganny devlope pour komans sa progranm vaksinasyon anba progranm nasyonal vaksen ver lafen 2013.

I ti azoute ki tou demars in ganny fer pour entrodwir sa vaksen pli boner posib pour bann zenn fiy.

Polisi lo School Health Programme ki fek ganny aprouve par kabinet in enkli sa vaksen ki pou ganny donnen pour bann fiy 9 a10-an ki dan P5.

Minis in dir ki sa pou ganny enplimante de ki minsiter i ganny bidze pour fer li. Enn sa vaksen i kout anviron10 dolar Ameriken e an total pour lannen 2013 pour donn vaksinasyon parey in ganny propoze dan School Health Programme sa pour kout 400,000 roupi

I ti fer resorti ki sa viris ki koz sa lenfeksyon i kapab ganny transmet par seks e vi ki zis fiy ki kapab devlop kanser kolmatris i fer sans pour donn vaksen bann fiy anvi konstrent finansyer. 

Screening bann etidyan S4 pou osi ganny fer dan diferan domenn ki pou permet fer bann early detection.
Minis in dir i enportan pour annan progranm sansibilizasyon lo sa vaksen pour edik popilasyon lo rezon ki i pe ganny donnen e son lefikasite.

Minis Larue ti osi reponn kestyon konsernan plan son minister pour fer en private area oubyen quiet room dan lopital kot bann dokter ek ners i a kapab servi pour anons bann move nouvel lafanmiy.

Lopital Sesel i an se moman napa en landrwa dezinyen pour fer sa me minis ti dir ki i annan kanmenm en pe letan depi ki sa bezwen pour annan en landrwa pli apropriye pour fer sa bann kalite partaz in ganny idantifye.

Landrwa kot sa quiet room pou ete in fini ganny propoze e sa pou sitie kot Psychiatric Unit ti ete. Sa landrwa pou dapre proze ganny refer pour vin Haemodialysis Unit me en lasanm pe ganny rezerve e dezinyen pour vin sa landrwa kot ners ek dokter pou kapab resevwar pasyan ek fanmiy ki bezwen fer en diskisyon prive avek zot.

Sa landrwa pou osi servi konman en lasal datant pour fanmiy ki annan en pasyan dan en leta kritik par egzanp lo en ward, dan younit swen entansiv ou menm swivan en aksidan grav kot pasyan i dan lasal loperasyon.

Dapre plan proze, minister pe swete ki sa landrwa i a pare tar sa lannen.

Minis Larue ti osi reponn kestyon konsernan plan son minister pour adres sitiasyon travayer dan farmasi dan lopital Baie Ste Anne Praslin.

I ti dir ki lopital Baie Ste Anne i ekipe avek bann travayer kalifye pour deservi son farmasi. I annan trwa teknisyen farmasi pour Lopital Baie Ste Anne, enn  pour farmasi Grand Anse Praslin e en teknisyen farmasi ki vizit Praslin enn fwa par mwan e ki fer en vizit wit zour a sak fwa.  Preparasyon pour li baze dan farmasi lopital Baie Ste Anne lo en baz permanan pe ganny fer.

Minis ti osi fer resorti ki son minister pa pe konsider rekonmans en servis lokilis akoz sekter prive pe donn en tel servis nou popilasyon.

I ti dir ki bann dimoun ki annan difikilte pour pey sa servis zot kapab rod lasistans avek servis welfare.

I ti dir ki en tel servis ti egziste dan lepase me i pa ti soutenab vi ki i ti kout bokou larzan e ti ganny ofer gratwitman.
«Pour le moman Minister Lasante pe konsantre son zefor lo ofer en servis Oftalmolozi. Sa servis i ganny donnen par en dokter spesyalize dan tretman maladi lizye tel ki katarak,» minis  ti dir.

Pandan sa sesyon Minis Larue ti osi koz lo GAP analysis report fer par en lorganizasyon enternasyonal Quality Conclave. Sa i en odit ki’n ganny fer pour analiz sitiasyon Lopital Sesel pour propoz en fason pour bouz devan e pwen ki’n ganny regard plis ti lo keksoz ki Lopital Sesel ti bezwen sanze pour ganny Joint Commission International accredition ki demontre ki lopital i reisi ariv lo en o nivo kalite ek sekirite.

» Back to Archive