Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Pyes Mizikal Pajoe i rakont listwar Sesel |17 June 2013

Pyes Mizikal Pajoe i rakont listwar Sesel

Enn bann senn dan pyes mizikal Pajoe

Pajoe ki’n ekri par Jacqueline Moustache-Belle e Joe Samy, prodwi par Jacqueline Moustache-Belle limenm e met an senn par Patrick Victor e David Andre, i rakont listwar Sesel dan tou son laspe; ekonomik, politik, sosyal e osi artistik, atraver en konbinezon teat ek sanson lokal osi byen ki etranze. Parmi bann sanson pli markan i Isola bella, Zip zefiy, Annou viv koman frer, Garden of Eden, Kirmol in vin fouy labour, Aloïs, I’m black and I’m proud. Pour premye fwa dan en pyes mizikal isi Sesel, lanmizik ti zwe ‘live’ lo lasenn par benn Metis.

Se Joseph koni konm Pajoe (enterprete par Guy Belle), en Seselwa aze 85-an, ki dan dekor en lakour Kreol i rakont bann lepisod listwar son pei dan prezans son zanmi Alois (Camille Azemia), son madanm (Jane Cecile) e bann manm son fanmiy ki prezan kot lakaz pour pas en lazournen dimans, ou pour selebre maryaz son pti zanfan Yannick (Colvin Beaudoin), ki’n al reste Itali avek son manman Marie (Jenita Laporte) e ki’n retourn Sesel spesyalman pour li vin marye avek Isabella (Melissa de Charmoy Lablache).

Se prensipalman dan bann senn familyal tradisyonnel e tipikman Seselwa, apard serten sekans lafet ki montre nou zwadeviv, ki listwar i domin konversasyon depi lepok kolonyal ziska ozordi. Dan en dyalog ant bann zenerasyon, lafanmiy Adelaide i rakont listwar Sesel e fer piblik redekouver bann levennman ki’n mark nou pei tel ki formasyon bann parti politik, lalit pour lendepandans ziska lendepandans limenm, konstriksyon erport, liberasyon, lagresyon mersener, rebelyon, formasyon 3enm Repiblik parmi lezot.

Pajoe i osi retras nou evolisyon e devlopman koman en pep, pour sorti dan en lepok sou devlopman e antre dan en lot modern e globalize ki ofer bokou loportinite dan laform letid, travay, gouvernman lokal, voyaz aletranze, rankont, eksetera. Tranzisyon ant sa de peryod i marke par louvertir por e erport e « larive sa pti avyon » ki pou pli tar determinan dan nou modernite ki reprezante par telefonn mobil, laptop, Cat Cocos, internet, kab fib optik, Eden Island, liniversite…

Me Pajoe pa zis rakont listwar. Se osi en leson moral ki montre bann gran valer tradisyonnel ki karakteriz nasyon Seselwa : spirityalite, rekonnesans, zwadeviv, lasarite, lape, laliberte, fraternite, maryaz e lavi fanmiy, respe, senplisite, senserite, responsabilite, linite, lanmour.

Pajoe i osi rapel bann bon prensip ki nou pei in adopte depi lendepandans, me ki malerezman koman en pep nou pa toultan pratike. Sa i enkli proteksyon nou lanvironnman e nou leritaz, nou sitiasyon trilengwism, lademokrasi e osi en prezans aktiv lo lasenn enternasyonal.

Sa pyes mizikal i osi met nou an gard kont bann defi ki pe retard nou progre e ki nou devret sirmonte, par egzanp birokrasi, koripsyon, konsonmasyon drog, lavi ser, veye e rakont zaksyon nou prosen e sanzman klimatik.

Me Pajoe i osi kit nou avek bokou lespwar pour lavenir, reprezante par maryaz ki senboliz nesesite pour nou ini si nou anvi kontinyen progrese. Dan en zwe avek mo, Isabella i marye avek Yannick Lespoir, sa lespwar ki osi anbras nou pei e nou pep.

Me santiman pli enportan ki Pajoe i transmet se ki nou devret avan tou annan lanmour pour nou patri. Sa i manifeste tre for dan senn final sa pyes kan Marie i realize ki Sesel i ranpli ek larises e ki isi i annan tou sa ki i bezwen. I alor deside pour pa retourn Itali me plito reste dan son pei avek son fanmiy. Sa moman i kontraste avek letan ki parey Pajoe i dir, « Marie ti al Itali pour al travay akoz ti napa devlopman dan pei ».

Menm si son stil i diferan avek en melanz teat klasik e teat mizikal, me ki anmenmtan donn li son orizinalite, Pajoe i en reisit teatral ki pou sirman pran son plas dan repertwar teat mizikal Seselwa. Apre ki in rezwe Sanmdi e yer, dimans, piblik pou ganny en dernyen sans pour vwar Pajoe tanto, 7er30 diswar dan ICCS. Tiket i kout R100 e i anvant kot biro Tanmi dan batiman Pirates Arms e pou osi anvant kot laport tanto.

 

» Back to Archive