Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Zefor pe entansifye pour konbat linondasyon dan plato Grand Anse Praslin |23 July 2014

Bokou zefor pe ganny fer pour konbat linondasyon dan plato Grand Anse Praslin e Lasanble Nasyonal ti ganny plis detay lo la yer dan sesyon demann kestyon.

Manm elekte pour sa distrik Marc Volcère ti’n demann Minis responsab pour Lanvironnman ek Lenerzi, Profeser  Rolph Payet, si son minister i annan plan pour fer en letid pour vwar lakoz linondasyon dan plato Grand Anse Praslin.   

Minis ti fer resorti ki i normal avek gro lapli i pran letan pour delo dan rezyon plato desarz dan lanmer atraver bann lanbousir e avek devlopman ek semen ki napa drenaz lenstans inondasyon i agrave dan sa bann landrwa.

I ti dir ki apre ki Praslin ti ganny afekte avek linondasyon an Fevriye sa lannen, en survey ti ganny fer dan bann landrwa afekte pour determin lakoz sa bann linondasyon e rezilta i konfirmen ki dan serten landrwa i annan depresyon dan plato e ki teren lo kote borlanmer i pli o ki dan plato limenm.

Mank rigol pour retir delo ki akimile atraver bann  konstriksyon dan serten landrwa, nesesite pour refouy e agrandi bann lanbousir ek pasaz delo ti osi ganny fer resorti.

Apre sa bann envestigasyon preliminer bann dimoun spesyalize ti fer en letid pour determin kalite striktir ek lezot aksyon ki pou met anplas pour retir plis delo pli vit dan plato grand Anse Praslin. Sa pou ganny fer par Drainage Task Force en fwa ki zot fini fer zot travay lo La Digue e dan les Mahé, Msye Payet ti eksplike.

I ti fer resorti ki antretan son minister i deza pe fer serten travay pour ede redwir linondasyon dan bann landrwa plato an kolaborasyon avek lazans lagrikiltir e sa i konpri debous bann lanbousir ek larivyer Côte d’Or, Grand Anse kot ex-Tamatave Housing Estate, kot laferm Anse La Blague e La Pointe kot bann kominote fermye.

“En lot proze pour redwir linondasyon i ekspekte konmanse Grand Anse kot Koko Rouz Housing Estate. Sa proze pour an 2 faz e premye faz i ekspekte konmanse byento e pou kout 225 mil roupi,” Minis Payet ti enform bann manm lasanble.

Atraver en lot kestyon Msye Volcère ti demann Minis Payet si son minister i annan plan pour fer en letid oubyen survey pour idantifye bann risk lateras grennen dan Sesel.

Minis Payet ti dir ki an 2008, swivan en donasyon sorti kot Progranm Nasyon Zini pour Devlopman (UNDP) e avek led bann eksper enternasyonal dan meteorolozi ek zeolozi,  en National Risk Profile ti ganny prodwi.

Dan sa rapor ti annan sa bann lenformasyon swivan; risk ek probabilite, model similasyon pour sounami, siklonn, inondasyon, lateras grennen, dife lafore, gro lapli ek divan e sanzman klimatik. Ti osi annan bann map kot bann landrwa a risk e fason pour evakye ti’n ganny demarke dan ka okenn evantyalite pour tou le 25 distrik.

Minis i dir ki sa rapor osi byen ki tou lezot lenformasyon ki ti vin avek ti ganny met a dispozisyon Departman Devlopman Kominoter pou ganny sirkile avek lotorite bann distrik.

An Mars sa lannen atraver DRDM Sesel ti ganny en donasyon 30 mil liv sterlen sorti kot SADC anba Regional Programme Vulnerability Assessment and Analysis pour revwar e remet azour son National Risk Profile pour enkli bann risk biolozik ek teknolozik ki pa ti’n ganny kouver dan sa premye dokiman.

Minis ti azoute ki lot keksoz nouvo ti enkli demarkasyon bann landrwa ki tre riske pour kapab siport plan zesyon later ki Minister Later ek Lakaz i annan e sa revizyon i devret fini ver 3enm kar lannen prosenn.

Sa nouvo plan i ekspekte ede redwir glisman bann teren par asire ki bann mezir mitigasyon ek design i ganny pran o moman preparasyon ek planifikasyon e avan ki devlopman lakaz ek lenfrastriktir i ganny fer.

En lot proze ki pe ganny fer se en survey zeolozik ki pe ganny finanse par Labank Mondyal atraver en don 200 mil dolar e sa proze i ekspekte konmanse an Septanm sa lannen e i pou ale pour en peryod 18 mwan. I pou kouver Mahé Praslin ek La Digue e atraver sa survey bann map a ot rezolisyon ki pou demontre sa bann landrwa ki annan risk ek danze pou ganny prodwir.

“Diferans ant sa 2 proze i ki sa enn i viz sak distrik e lot i konsantre lo sak zil,” Minis Payet ti eksplike.

    





 

 

 

» Back to Archive