Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Seychelles

Manze kreol dan leo Val D’Andorre |22 October 2014

Viziter kot bann stall manze ek legzibisyon 


En gran nonm dimoun ti rann lapel dan leo Val d’Andorre Dimans pour 10enm edisyon ‘Manze kreol dan leo’.

Sa aktivite divertisman dan lanbyans kreol, ki ti deroul anler kot sant sosyal, ti ganny organize par lasosyasyon fermye Val D’Andorre an kolaborasyon avek lotorite distrik Takamaka.

Avan ki menm seremoni louvertir ti fer, dimoun ti’n fini konmans aste e degiste. Zot ti ganny sans aste bann diferan kalite gro manze, plan fri, plan fler, legim parmi lezot keksoz ki bann fermye sa landrwa i kiltive. Zot ti sorti dan en stall e al dan lot pour gout sa bann bon varyete pla manze kreol ki ti lo meni. Bwar ek rafresisman, serten lokal, ti osi anvant.

Keksoz nouvo ki ti anvant sa lannen ti bann varyete gro manze ek plan rar ki lontan ti annan bokou me ki la pe preski disparet.

Serten bann manze rar ki dapre tyermenn lasosyasyon fermye Val D’Andorre, Juliana Brutus, zis bann dimoun lontan ki konnen, ti mayok drwat, mayok en kote, mayok kafe, patat gro fanm, patat matola ek patat payet. Parmi bann plan rar ti vavang, zanboza, manbolo, karnisan, patsouli, rousay, simiwe, kafe, ponm edwar, tomat montanny, pour nonm enn de.

“Mon demann mon lekor konbyen zenn ki konnen ou ki’n deza vwar sa bann keksoz,” i ti demande.

Sa ti rezilta en proze resers fer par sa lasosyasyon avek bi pour retrouv sa bann diferan plant rar ki pe disparet e pour ede propaz zot parmi popilasyon.

Zot ti gann finansman atraver GEF UNDP kot pour 2-an zot in pas partou dan bwa e kot bann lakour lo Mahé, Praslin ek La Digue pour rod boutir ek plant ki ti ganny propaze dan en pepinyer (nursery) Val D’Andorre.

Prezan bokou sa bann plant in ganny donnen avek bann lenstitisyon ek bann endividi.

Dapre Madanm Brutus, i sipoze annan en logmantasyon sa bann kalite prodwi ek plant rar lo marse oubyen dan nou lanvironnman. I annan anviron 25 kalite plan gro manze  ek lezot plan rar ki’n ganny met a dispozisyon manm piblik pour plante.

Dan prezans serten envite distenge, sekreter prensipal dan Minister Resours Natirel, Michel Nalletamby, ti felisit lasosyasyon fermye Val D’Andorre pour organiz sa aktivite pandan sa 10 dernyen lannen antre zot e i ti ankouraz zot pour kontinyen prodwir plis bann gro manze akoz i annan en gran demann  lo marse pour sa bann kalite prodwi.

Louvertir sa aktivite ti ganny animen par ladans fer par bann zanfan.

Lazournen ti kontinyen ek en legzibisyon ki ti rezilta en konpetisyon laranzman  gro manze par bann fermye Val D’Andorre kot pri pour patat ti al pou Wilfred Magnan, pri pour lerouy ti al pour Marc Mothe, pri pour mayok ti al pour Alix Esparon e Maurice Dugasse ti ranport pri pour kanbar ek gro manze melanze. Dimoun ti osi pran par dan zwe devinen ek lucky dip kot pri ti varye depi pti koson, gro manze ek dinen dan lotel.
Sa bann gro manze rar ek plant rar ti osi an egzibit.

Ver 3er apremidi zafer ti so avek lanbyans mete par benn Trust sorti Baie Lazare swivi par en moutya  6er diswar.

DJ Francis ti termin lasware avek en disko dan sant sosyal ziska tar dan lannwit.

 

 

 

» Back to Archive