Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Lasanble Nasyonal: Minis Cosgrow i reponn kestyon lo lavenir lapes ek lagrikiltir |27 March 2015

 

 

 

Dan sesyon Lasanble Nasyonal Mardi, Minis pour Lapes ek Lagrikiltir Wallace Cosgrow ti reponn kestyon lo lavenir sa de sekter enportan dan pei.

I ti dabor reponn kestyon lo kote lapes kot i ti enform Lasanble ki Lotorite Lapes Sesel (SFA) pe an se moman travay lo dernyen faz en plan devlopman akwakiltir pour sa prosen senk an. (Akwakiltir i en aktivite ekonomik kot ou sonny pwason e lezot prodwi lanmer avek bi komersyaliz zot.) Sa proze ki’n ganny fer par faz depi 2009, i aprezan dan son staz final kot SFA pe fer bann dernyen konsiltasyon neseser e pe rod finansman pour son letid lenpakt lo lanvironnman.

Minis in azoute ki sa plan ki sipoze pare ver lafen lannen prosenn pou tous non selman sekter lapes me osi tourizm. Sa proze akwakiltir ki osi kapab ganny devlope lo serten zil elwanye, pou donk reprezant en gran potansyel pour lekonomi Sesel, non selman lo son kote komersyal me osi lo kote kreasyon biznes e kreasyon lanplwa.

Minis Cosgrow ti osi anonse ki apre serten problenm teknik ki’n retard alokasyon lespas lo Zòn 6 Providence, sa nef antreprener ki’n envesti laba pou byento kapab komans zot loperasyon. Sa pou esansyelman transform pwason dan diferan laform parey stek ek pwason fimen, e donn valer azoute atraver devlop lezot prodwi tel ki burger ek sosis pwason.

Dan Lasanble Mardi, minis responsab pour lapes ti osi ganny lokazyon pour klarifye bann kriter ki permet ganny en laysenns pour lapes banbara. Parmi, i ti dir ki fodre sa aplikan i Seselwa, fodre i annan en  bato lapes ki anrezistre anba son non oubyen anba son lakonpannyen, fodre i annan en laysenns lapes komersyal e fodre ki sa bato limenm i annan en serten dimansyon. Par egzanp, en minimae i ganny konsidere tro pti pour lapes banbara.

I neseser osi ki sa peser in respekte bann kondisyon son laysenns pandan lannen presedan. Me minis ti fer rapel ki SFA pa pe donn laysenns banbara an se moman akoz i pe fer en resers pour determin nivo stok banbara dan nou delo.

Lo kote en mank dan prodiksyon ice ki pe afekte peser, Minis Cosgrow in dir ki en nouvo masin ice ki pou enstale Providence byento pour ede amelyor sa sitiasyon. In azoute ki SFA pe fer zefor pour amelyor prodiksyon bann masin ki deza egziste e pou osi enstal nouvo masin dan lezot distrik byento.

An se ki konsern lagrikiltir, minis responsab pour sa sekter in dir ki son minister   pe deza ed fermye vin pli konpetitiv konpare avek prodwi enporte, par ed zot koup lo kou prodiksyon.

Sa a an rezilta ogmant volim prodiksyon e redwir kou zot prodwi. Minis ti eksplike ki sa pe ganny fer swivan en letid ki ti fer lannen pase. Bann aksyon konkret dan kad sa progranm i enkli ed fermye adopte teknolozi modern. Dan sa konteks, Lazans Lagrikiltir Sesel (SAA) pou byento entrodwir en seksyon ki pou ankouraz mekanizasyon dan lagrikiltir. Sa pou enkli osi en progranm pour fourni fermye avek bann masin neseser a en pri favorab.

Fermye pe osi ganny ankouraze pour aplik lasyans dan zot travay atraver lekspertiz laboratwar ki egziste Grand Anse. Zot pe ganny asiste lo koman servi zot later dan fason pli efikas. Par egzanp, zot pe ganny konsey lo kalite e kantite langre ki zot servi dapre later ki zot pe okipe. Dan sa demars, minis in osi anonse ki SAA pe resevwar led ‘Galilee Institute’ ki baze Israel.

Msye Cosgrow in egalman azoute ki son minister pe osi promot lagrikiltir organik atraver son sistenm ekstansyon, e sa i form parti demars pour ogmant prodiksyon agrikol. Dan kad sa promosyon, bann stor lagrikiltir i fourni sa ki minis in apel bann ‘antran’ avek bann fermye. In osi donn lasirans ki bann stor i kapab satisfer bezwen fermye a tou moman.

An se ki konsern proteksyon bann viv, minis in azoute ki son minister i osi annan en plan daksyon an plas pour lit kont lenvazyon bann pes parey seniy. Sa i enkli sa seniy plim ki an se moman pe propaze dan Sesel.

Touzour konsernan lasistans pour bann fermye, Minis Cosgrow in dir ki an se moman en letid pe ganny fer avek led Labank Devlopman Afriken (ADB) pour evalye bezwen amelyorasyon bann lenfrastriktir agrikol. Dan limedya, Minister Lapes ek Lagrikiltir i annan plan pour repar serten sa bann lenfrastriktir ki konsern bokou fermye, parey semen Hermitage Anse Boileau e Au Cap lo Praslin. I osi annan plan pour revwar sistenm drenaz e irigasyon e lezot form distribisyon delo.
 Anmenmtan, Minister Lapes ek Lagrikiltir pe ankouraz kontribisyon fermye e sekter prive pour ede amelyor lenfrastriktir dan bann rezyon agrikol.
Minis pa’n manke pour fer rapel ki bann fermye i osi annan akse avek finansman a en to konsesyonnel anba Fon Devlopman Lagrikiltir.

Lo kote prodiksyon lavyann, Minis Cosgrow ti enform lasanble ki gouvernman i an negosiasyon avek proprieter sa labatwar ki egziste lo Praslin pour li rekonmans son loperasyon, menm lo en baz limite. In eksprim konfyans ki sa fasilite i kapab reouver ver lafen sa lannen e a omwen kapab rekonmans touy koson.
 
En pti labatwar ki touy poul in osi fek konstri lo Mahé, e minis in osi anonse ki i annan nouvo antreprener ki pe montre lentere pour konstri nouvo labatwar. Me in ensiste ki pour prodiksyon lavyann ogmante, i neseser ki apard bann pti labatwar i annan enn prensipal.

Napa prodiksyon lavyann san manze zannimo! Lo sa size, Minis pour Lapes ek Lagrikiltir in dir ki enportasyon, prodiksyon e distribisyon manze zannimo i aprezan dan lanmen sekter prive. In azoute ki depi ki sa sekter in privatize, i nepli annan problenm mank manze zannimo parey ti leka avan, sof okomansman sa lannen swivan en siklonn Moris. Pour evit okenn mank alavenir, minister pe ankouraz bann akter dan sa biznes pour prodwi plis e stok plis manze zannimo. I pe osi ankouraz lezot antreprener potansyel pour antre dan sa domenn.

Lo kote kalite, minis ti dir ki bann zofisye lagrikiltir i kontinyelman evalye standar dan kalite manze zannimo, menm si pour le moman napa en polisi spesifik dan sa sans. I ti azoute ki SAA i travay an pros kolaborasyon avek Minister Lasante pour asir en o nivo standar lizyenn, sirtou la ki Sesel in antre dan WTO ki egziz en standar lo nivo enternasyonal.

Minis pour Lapes ek Lagrikiltir ti termin sesyon reponn kestyon dan Lasanble an donnan lasirans ki son minister pou kontinyen travay avek bann fermye pour ed zot devlop zot later o maksimonm. Sepandan, in ankor menase pour repran e redistribye bann morso later ki pa pe ganny devlope parey i devret.

In terminen an dizan ki anmenmtan, gouvernman pe an se moman arpant bann nouvo morso later ki pou ganny distribye avek bann fermye potansyel.

 

 

 

» Back to Archive