Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Minis Larue i koz lo diferan servis lasante |29 July 2015

Letan i ti pe reponn kestyon bann manm dan Lasanble Nasyonal yer, Minis pour Lasante Mitcy Larue ti ganny lokazyon pour koz lo diferan servis ki son minister i ansemoman pe ofer.

Sa ti enkli mezir anplas pour anpes viris Ebola antre dan pei par lanmer, lalit kont leptospiroz, lasante reprodiktif bann adolesan e swen kot lakour.

Lo sa dernyen pwen, minis in admet ki napa sifizaman staf lasante an term dokter ek ners pour asir serten servis, enkli donn swen kot lakour osi ki lezot progranm tel ki ‘outreach’ e bann kanpanny promosyon.

I ti dir ki alor ki lekspektasyon piblik in vin tre o, napa ase dokter lafanmir menm si lakantite dokter Seselwa in ogmante pandan sa bann dernyen lannen.

I ti azoute ki rekritman nouvo dokter i parfwa difisil pour diferan rezon, tel ki bidze.

An se ki konsern ners, napa ase ners kalifye ki sorti dan Lekol Lasante sak lannen.

Konman solisyon, Minister Lasante pe ankouraz bann dokter zeneralis pour spesyaliz konman dokter lafanmir e pe anvizaze donn formasyon ners dan sa domenn.

Minis in azoute ki son minister i osi annan en scheme ki permet ners sorti dan prive pour vin travay ‘part time’.

Pour dokter, menm si i annan en mank, minister i ansemoman prefere anmenn bann spesyalis etranze lo en baz tanporer.

Sepandan, Minis Larue in anonse ki Minister Lasante pe ansemoman travay lo en polisi pour permet bann dokter prive vin travay lo en baz ‘part time’.

An se ki konsern lasante reprodiktiv e zefor pour anpes bann zenn fiy tonm ansent avan ler, Minis Larue ti dir ki i annan plizyer lazans ki adres problenm lasante seksyel bann adolesan, avek diferan servis.

Sa i enkli en progranm dan lekol kot Minister Ledikasayon i en partener atraver PSE (Personal and Social Education) e progranm kot bann zenn par lao 18-an i annan lib akse avek kontraseptiv e kot bann anba 15-an i osi benefisye, me avek konsantman zot paran.

I osi annan en progranm pour bann zenn manman e plizyer sesyon formasyon e sansibilizasyon dan lekol e dan kominote.

Minis pour Lasante in sepandan fer remarke ki pour anpes bann fiy tonm ansent a en tro zenn-az e koz en lefe advers lo zot ledikasyon osi byen ki zot lasante fizik e sikolozik, solisyon pa depan zis lo Minister Lasante me osi lo paran, ansenyan, travayer servis sosyal, bann legliz eksetera. Antretan ki in dir travay pe ganny fer pour adres kontradiksyon dan lalwa kot en zenn i kapab fer seks apartir laz 16-an me ki i ganny akse a kontraseptiv san konsantman son paran selman a laz 18-an, in demann paran pour obzerv plis zot zanfan pour determinen si zot bezwen konsey e servis kontraseptiv.

In azoute ki Minister Lasante pe osi konsider desantraliz sa servis dan bann landrwa kot i neseser, par egzanp Anse Royale kot i annan gran frekantasyon bann zenn.

Dan lalit kont leptospiroz kot in annan 50 ka rikorde an 2014 enkli 11 fatal, Minis Lasante in dir ki Sesel i enn bann pei ki ganny plis afekte, alor ki napa en vaksen efikas kont sa maladi.

An konsekans, in anons mizanplas en plan nasyonal kont leptospiroz, an partenarya avek lezot lazans.

Dan lalit kont sa maladi koze par en viris ki trouve non selman dan lera me osi dan sat ek lisyen, minister in ouver en nouvo laboratwar ki permet dyagnoz sa maladi dan en peryod senk zour, pour permet tretman pli boner.

En letid pe osi ganny fer lo spesifisite sa maladi, enkli pour determinen akoz plis zonm i ganny afekte ki madanm. Sa a permet mye kontrol e tret leptospiroz.

Konsernan progranm sansibilizasyon ki enplik kontrol e detrir lera, vizit bann zofisye sanniter ki baze dan bann klinik osi byen ki swivi dan zalantour e fanmir bann pasyan, minis i dir ki dimoun pa toultan pran bann konsey oserye. Sa i akoz bokou i touzour krwar ki zis bwarer baka ou dimoun ki travay dan later ki kapab ganny leptospiroz.

«I en maladi ki kapab tous tou dimoun,» in ensiste, an azoutan ki «piblik i devret zwe zot rol pour anpes lera». Sa i enkli pa kit manze e delo alatrenn, kit landrwa prob, met proteksyon ler zot travay dan later, raport klinik kan zot montre okenn siny e swiv tretman konplet si zot ganny dyagnoz pozitiv avek leptospiroz.

Lo kote en lot maladi danzere – Ebola – minis in oule ankor enn fwa asir piblik ki tou mezir i an plas pour anpes sa viris antre Sesel. Pour anpes li antre par lanmer, minis in fer rapel ki tou dimoun ki pas atraver por i ganny kontrole e ki byento zot pou ganny scan. I osi annan en ‘briefing’ toulezour avek tou partener konsernen lo tou bato ki pe antre Sesel. Sa i enkli lorizin son lekipaz, son leta sanniter e bann por ki in vizite avan antre dan Port Victoria.

Minis in osi donn lasirans ki bann travayer por in ganny byen formen pour fer sa louvraz, e ki partenarya avek lezot lazans pe byen fonksyonnen.

Letan i ti pe reponn kestyon bann manm lasanble yer, Minis Larue ti profite pour anonse ki pour le moman, klinik Souvenir pa pou fermen menm si i pa tro ganny frekante. Anmenmtan, in rekonnet ki i annan nesesite pour ogmant staf dan sant lasante Anse Boileau.

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive