Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Fishing and Agriculture

‘Mon swete ankor kapab fer lagrikiltir ziska laz 100-an’ |24 June 2016

Ozordi  aze 74-an, Madanm Diana Belle in fer lagrikiltir  pour 36-an e i sanmenm son gannypen e i dir i ti a swete ankor kapab pratik son metye ziska 100-an si Bon Dye i permet li ariv sa laz.

Malgre son laz Madanm Belle i ankor vreman for e aktiv e napa okenn gran problenm lasante. Madanm Belle, ki son laferm i trouve Au Cap, i konmela travay litousel avek en travayer depi ki son msye in mor 3-an pase.

I dir i pa’n  zanmen fer okenn lezot louvraz apard ki fer lagrikiltir e reste kot lakour pour fer son bann zanfan grandi.

I annan li 1 fiy ek 4 garson.

«Sete ler mon dernyen zanfan ki ozordi i annnan 42-an ti annan 6-an ki mon ti  zwenn mon msye pou fer lagrikiltir aplentan,” Madanm Belle i dir.

Sa madanm, ki son laferm avek tou son bann viv in anba delo 2 fwa -- enn letan siklonn Feleng ti pase detrwa lannen pase -- i dir sa bann defi parey pa’n zanmen fer li dekouraze.

Apard sa i fer fas avek bokou lezot difikilte parey sanzman klima ki afekte prodiksyon ek rannman, vol lo son laferm, mank mendev, bann  ‘input’ ki i bezwen ki parfwa i dir i enpe tro ser, son laferm ki inonde avek gro lapli parmi lezot ankor. Me Madanm Belle i toultan kontan son metye menm.

Lo son laferm Madam Belle i plant en varyete legim ensi ki gro manze. I ti osi kontan plant betrav me konmela i pa vin tro byen.

«Si ou napa leker pour sa metye i pa fasil sirtou avek soley ki tap vreman for konmela,» Madanm Belle i dir.  

Me kwa ki fer sa madanm ankor kontan zwe dan later, ki kalite satisfaksyon sa i anmennen pour li?

“Mon kontan sa louvraz akoz i donn mwan bokou lazwa e mon’n sitan abitye fer li ki mon krwar mon pou malad si mon arete,” i dir.

Madanm Belle I senserman krwar i annan bokou rannman ek benefis dan lagrikiltir me selman ou bezwen travay pour prodwir, fer bokou sakrifis e osi  annan pasyans e konnen ki mannyer pour market ou prodwi sinon sa osi i kapab en problem, i ti eksplike.

Menm si i ti a swete kapab kontinyen travay pour ankor bokou lannen, Madanm Belle i konnen i pou bezwen mazin pran son repo e letan sa zour i arive enn son bann garson ava pran larelev.

Me ki mannyer i vwar lagrikiltir dan Sesel ozordi ?

«Lagrikiltir konmela i pli fasil, nou servi rakor ek sprinkler e mon annan  2 rotovator menn si zot pa pe fonksyonnen pour le moman. Mon ti menm annan shade house lo mon laferm me la avek laz mon pa pe deside konstrir ankor shade house,» Madanm Belle i dir.

I fer remarke ki bann zenn zot sanse pour al lekol pour aprann fer lagrikiltir me i difisil pour konnen akoz zot pa kontinyen apre.

«Sa ler, si zot ti konsantre zot ti pou viv byen menm, akoz ler ou plante zanmen ou napa larzan dan ou lanmen. Petet gouvernman i devret ed zot plis , swiv zot pli byen e gid  zot pour konmanse e dapre mwan petet zot napa ase sa finans pour konmanse,» Madanm Belle i fer remarke.

Fodre dir ki dan son letan lib Madanm Belle i plante menm me selman i swazir pour plant fler.

 

En kontribisyon

 

 

 

 

» Back to Archive