Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Fishing and Agriculture

Profil - Trwa zenn-onm i zwenn ansanm pour lans Grown West Farm |05 August 2016

Julius Rose (27-an), Darrel Bouchereau (27-an) ek Reagan Rose (23-an), tou le trwa zenn-onm zot sorti dan distrik Anse Royale kot zot ti lekol e zot in zwenn ansanm pour kre laferm Grown West Farm ki sitie Hermitage, Anse Boileau.

Julius i anploye me sa de lezot zenn zot travay aplentan.

I annan apepre 1-an depi ler zot pe plante e sonny zannimo lo sa morso teren.

Napa okenn ant zot ki ti ganny okenn formasyon formel dan lagrikiltir apard ki Julius ki’n grandi dan lagrikiltir vi ki son papa, Msye Julien Rose, i annan en laferm Sweet Escot, Anse Royale. I la ki son lentere pour lagrikiltir in konmanse.

Pour lemoman zot pe sonny zot en trantenn koson pour lavyann. Me zot permi i permet zot pour sonny ziska 150 koson. Zot pe osi sonny kabri e zot annan lide pour ogmant lakantite dan lefitir.

Pandan en pti vizit lo zot laferm resaman mon ti rankontre Julius ek Darrel – Reagan pa ti prezan – e mon ti ganny sa pti entervyou.

 

Akoz zot in apel zot Laferm Grown West Farm?

«Tou sort kalite non in vin antet. Me finalman Julius in donn sa non akoz i plizoumwen baze lo landrwa kot laferm i sitie dan was, apre akoz nou pe fer tou le de – plante e sonny zannimo,» Darrel ti eksplike.

 

Kwa ki zot pe plante pour lemoman?

«Zironmon, kokonm, piman,  papay.  Nou plant for bann prodwi ki annan market e demann. Nou pe konsantre zis lo en serten kalite crop. Nou pe osi konsantre lo bann crop ki annan en long life cycle,» Darrel ti fer resorti.

«Apre sa teren isi i tre difisil pour plant bann legim parey leti ek bred,» Julius ti azoute.

 

Kote sa motivasyon in sorti pour antre dan biznes lagrikiltir ?

«Motivasyon in vin dan sans ki konmela nou konnen ki lagrikiltir pa lo sa menm nivo ki i ti ete lontan. Sa i akoz sa ki pli vye dan sa metye pa’n vreman ankouraz sa bann ki pli zenn pour konmans en tel biznes.Sirtou la avek problenm sekirite alimanter, bann  problenm pestisid dan plant ek manze parmi lezot in fer nou vin pli motive,» Julius ek Darrel i dir.

«Me nou’n enterese pour antre dan sa domenn akoz nou krwar ki i annan fason pour deal  avek sa bann problenm. Nou anvi rod bann lezot alternativ pour rezourd sa bann problenm. Nou anvi al pli lwen pou dir ki nou, nou’n anvi montre ki i annan en fason fer menm si lagrikiltir i difisil e konplike, » Darrel i azoute.

Sa trwa zenn i osi anvi fer en pe plis ki zis vann zot bann prodwi direkteman apre rekolt. Zot anvizaze fer en pe processing pour bann legim ek koson ki zot sonnyen. Petet boner lannen prosenn manm piblik ava kapab konmans vwar enpe bann prodwi transformen sorti lo Grown West Farm, konmansan avek legim epi lavyann.

Antretan sa bann zenn pe kontinyen fer serten lesey e esper tou bann keksoz fini tonm anplas.

«Ler mon gete lagrikiltir i en lar, vi ki mon ladan enpe letan e mon’n grandi ladan. Mon pa oule nou vwar nou zis pe reste dan staz kot zis nou pe dir i annan problenm dan lagrikiltir. Me nou anvi fer fas avek sa bann difikilte e kontinyen devlope,» Julius ti dir.

Darell lo son kote i dir ki parfwa i normal pour santi en pti pe presyon sirtou si nou annan en pti difikilte ki nou pa ankor kapab rezourd deswit.

Sa bann zenn i konpran ki sa premye 2 a 3-an i pou enpe difisil. Me sa pa pe dekouraz zot.

Sa trwa zenn i dir zot lanbisyon ki’n fer zot zwenn ansanm dan sa proze. Zot dir zot toultan pe rod en keksoz nouvo pour fer, en nouvo challenge.  Zot ti rakonte ki  o konmansman en msye ki reste Anse Royale ti donn zot en bout later pour plante. Zot ti plant en karo zironmon e apre sa lentere ti devlope. Zot ti vwar sa   enteresan e depi sa zot in koz lo la, e finalman zot in fer fer zot lide e la zot pe realiz zot rev .

Aktyelman sa bann zenn i dir defi ki zot pe fer fas avek i:

-- lavant lavyann avek bouse akoz en kilo lavyann koson kot STC pe vann R65;

-- Pour trouv ‘market’ zot bann prodwi;

-- Napa ase kordinasyon ant bann minister ki met retar dan bann prosedir ki dousman letan pour fer serten demars parey rod laprouvasyon pour fer  processing,  finansman pour konstrir sa sales outlet, aste en frigo i kout apepre R450,000.

-- Marse pour lavyann koson ki pa rantab;

-- Bokou standar ki ganny demande lo konmansman me apre i annan bokou ki pa ganny pratike;

Sa bann zenn i dir ki pour ankouraz plis zenn antre dan biznes dan sa sekter fodre annan plis debousman, sanz sa persepsyon ki ler bann zenn i zwenn lagrikiltir konm si zot pe vin zwe, me plito donn zot plis sipor ki zot vreman bezwen.

Sa de zenn i dir i devret annan diferan fason/striktir pour adres diferan sitiasyon parey en mwayen pour kapab ed bann ki fek konmanse. Striktir i devret annan lapros diferan pour bann fermye ki’n byen etabli avek bann ki fek konmanse.

Darrel i dir dan son letan lib i kontan hang out e detann lespri tandis ki Julius li i dir son lavi i vir plizoumwen otour son laferm.

«Nou bezwen rod bann fason pour vin pli endepandan kot nou kapab ganny ‘supply’ pour nou bann ‘inputs’ pli fasilman.»

Konman parti zot plan pour lavenir sa bann zenn i dir zot anvi sorti dan sa pratik normal ki tou fermye pe fer e transform zot bann prodwi an sa ki pli bon e diferan.

 

En kontribisyon

 

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive