Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Lasanble Nasyonal i aprouv kreasyon CINEA |10 August 2016

Lasanble Nasyonal in aprouv kreasyon CINEA (Creative Industries and National Events Agency), sa lazans ki pou dezorme zer lendistri artistik e organiz bann gran levennman kiltirel. Sa i par egzanp Fête de la Francophonie, FetAfrik, Miss Seychelles, Praslin Culinary and Arts Festival, Festival La Digue, Festival Kreol, Seychelles-India Day, Seychelles-China Day, eksetera.

Sa in vin atraver en proze de lwa ki Minis pour Tourizm ek Kiltir Alain St Ange ti prezante dan lasanble yer.

Ler i ti prezant sa bil, Minis St Ange ti dir ki desizyon pour kre CINEA in vin apre konsiltasyon avek artis, artisan e tou bann minister ek lazans ki annan pour fer avek lar ek lartizana.

I ti azoute ki sa desizyon in osi vin apre propozisyon de eksper sorti kot Lorganizasyon pour Ledikasyon, Lasyans ek Kiltir (UNESCO).

I ti dir ki CINEA pou travay an etrwat kolaborasyon avek Departman Kiltir, Konsey Nasyonal pour Lar (NAC), tou artis ek artisan e bann lorganizasyon ki annan pour fer avek sekter kreativite e spektak, pour kre en nouvo klima ki pou anmenn lar a en lot dimansyon. Sa i ti dir, a fer kiltir anmenn plis reveni dan lekonomi nasyonal  e fer sa lendistri vin 4enm pilye lekonomi. CINEA pou zisteman sa striktir ki pou zer sa lendistri lokalman.

Minis ti osi koz lo proze en Vilaz Lar konman en vitrin lar ek kiltir Seselwa. Landrwa kot sa vilaz pou konstri pa ankor sepandan defini.

Bann  manm lasanble ki ti entervenir lo sa bil ti an zeneral koz an faver posibilite fer kiltir vin 4enm pilye lekonomi e osi an faver kreasyon en Vilaz Lar. Parmi ti Galen Bresson (Bel Ombre), Bernard Arnephy (Anse Boileau), Emmanuel Fideria (Les Mamelles), Dereck Samson (Anse Royale), Natasha Esther (Baie Ste Anne), Mirena Souris (Beau Vallon), Sebastien Pillay (manm proporsyonnel) ek Charles de Commarmond (Cascade ek Lider Zafer Gouvernman).

Onorab Bresson ti fer remarke «ki kiltir pa zis en gitar ek en tanbour», me plito lavi en nasyon dan son totalite. Vilaz Lar, i ti azoute, pou en mekanizm ki pou permet nou montre e vann nou kiltir.

I ti osi sizer kreasyon en stasyon radyo kiltirel ki a kapab difiz lanmizik Kreol.

I ti osi demande ki sekter tourizm i zwe en pli gran rol pour vann nou kiltir, atraver bann sware kreol dan bann lotel e osi lavant prodwi lokal dan zot bann laboutik, olye prodwi Taylenn ek Malezi.

Onorab Bresson ti demann bann lotel pour pey drwa doter pour lanmizik lokal ki zot zwe.

I ti egalman demann lendistri tourizm pour vann Sesel plis aletranze, e i ti fer resorti ki CINEA i zisteman kapab ede zwe sa rol.

I ti finalman demann bord CINEA pour azir dan en fason inovatif e pour pa blok kreativite.

Onorab Arnephy ti fer resorti ki nou bann artis i devret ofer plis varyete bann viziter pour zot depans plis larzan ler zot vizit nou pei.

I ti azoute ki fodre osi desantraliz sipor pour lar atraver bann distrik ek bann lekol. Sa, i ti dir, a permet plis devlopman artistik.

I ti osi sizere ki dan Vilaz Lar i annan en mize ki montre tou laspe lar ek kiltir kreol Seselwa.

Onorab Fideria ti lo son kote met lanfaz lo sa kiltir Kreol ki nou vre lidantite, toutan siportan son koleg Anse Boileau pour met anplas en striktir ki permet dekouver talan dan lekol e dan distrik. Sa, i dir, a posib atraver lapwentman bann zofisye kiltirel rezyonal.

«Sa pep i annan en kantite talan. Annou aret soutir Filipino dan lotel me plito siport nou bann marnmay,» Onorab Fideria ti ensiste.

I ti azoute ki proteksyon nou kiltir i osi vedir sovgard nou bann valer tel ki proteksyon nou lanvironnman.

I ti osi demande ki i annan transparans dan lorganizasyon bann gran levennman.

Onorab Samson ti konplemant son koleg Les Mamelles an azoutan ki i devret en norm ki bann lotel i ouver zot laport a bann artis Seselwa. I ti menm azoute ki sa i devret en kondisyon dan zot laysenns.

Olye koz lo Vilaz Lar, i ti sizere ki nou koz lo «kapital lar», ki i dir Victoria i deza ete. I ti donk pe demande ki CINEA i ede anmenn plis animasyon artistik dan Victoria.

Lo son kote, Onorab Esther ti demann lenfrastriktir apropriye e plis finansman pour bann aktivite lo Praslin.

I ti osi demande ki i annan reprezantasyon bann zil pros lo bord CINEA.

Manm proporsyonnel Sebastien Pillay ti li demann Minister Kiltir pour fer sir ki NAC e CINEA pa mont lo lipye kanmarad e ki napa diplikasyon dan zot rol ek fonksyon.

Onorab de Commarmond ti zwenn Onorab Pillay pour ensiste ki CINEA i soumet en rapor aktivite e sirtou rapor finansyel.

Apard met an valer nou kiltir, reprezantan Cascade ti osi soulinyen ki CINEA a permet aktivite rekreasyonnel ek edikasyonnel ki a anmenn en pli bon konportman parmi popilasyon.

Apre ki Onorab de Commarmond ti’n propoz serten lamannman, tou bann manm prezan ti vot an faver sa proze de lwa.

Letan i kree, CINEA pou osi responsab pour zestyon Sant Konferans Enternasyonal (ICCS) e sa lazans pou baze dan sa batiman.

 

 

 

» Back to Archive