Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Lasanble i aprouv bidze pour Departman Lenvestisman, SIB, NISTI ek Departman Ladministrasyon Piblik |14 November 2017

Vis-Prezidan Vincent Meriton ti retourn dan Lasanble Nasyonal yer bomaten pour kontinyasyon deba lo bidze pour bann lezot departman ki tonm anba son portfolyo notaman, Departman Lenvestisman, Bord Lenvestisman Sesel (SIB), Lenstiti Nasyonal Lasyans Teknolozi ek Linovasyon (NISTI).

I ti osi prezan letan bidze Departman Ladministrsyon Piblik ti pe ganny kestyonnen vi ki sa departman i tonb anba responsabilite Prezidan Larepiblik, Msye Danny Faure.

Bidze ti ganny prezante avek bann manm le 31 Oktob par Dr Peter Larose, Minis pour Finans, Komers ek Planifikasyon Ekonomik.

Manm elekte pour Anse Etoile Ahmed Afif ti demann sekreter prensipal pour Departman Lenvestisman, Dr Steve Fanny, pour esplik logmantasyon lo saler ki 411,000 roupi an plis ki bidze aktyel lannen pase.

Dokter Fanny ti fer resorti ki sa logmantasyon i zistifye akoz zot pe fer provizyon pour nouvo staf, pansyon, gratite ek de (2) staf ki’n ganny met lo kontra.

Waven William, Jean-François Ferrari ek Nicholas Prea ti eksprim zot konsern avek bann defi ki Departman Lenvestisman ti’n site dan bidze.

Onorob William, an partikilye, ti demann Dokter Fanny pour donn Lasable serten legzanp bann defi ki son departman i rankontre.

Ease of doing business ti en eleman kle ki ti ganny diskite pandan sa sesyon e Dokter Fanny ti dir ki son departman pe antreprann bann proze tanzib pour fasilit fason fer biznes e ki son departman i pa travay tousel me bezwen travay an kolaborasyon avek bokou lezot lazans tel parey Biro Rezistrar, Labank Santral, Lotorite planing ensideswit.

I ti azoute ki fodre tou sa bann lazans i lo menm longueur d’onde pour ki Sesel i vin en sant lenvestisman.

Apre ki bidze 4,959 milyon roupi pour Departman Lenvestisman ti gannny aprouve Angelique Antat, sef egzekitif  Bord Levestisman Sesel (SIB) ti a son tour vin defann son bidze.

SIBti pe demann en sonm 9,697 milyon roupi pour pey son bann staf, transportasyon, moderniz son sitwebeksetera. Me Manmzel Antat ti ganny lopozisyon lo bout bidze ki ti fer provisyon pour pey bann konsiltan.

Gervais Henrie ti fer remarke ki bann konsiltan pe ganny bann blank cheques e Msye Ferrari ti azoute ki en sistenm verifikasyon pour sirvey sa bann konsiltan i neseser, me toudmenm bidze SIB ti osi ganny aprouve.

En sonm 4,850 milyon roupi ki ti’n ganny bidzete pour NISTI ti osi ganny aprouve me avek provizyon ki lanmwatye alokasyon peyman sekirite, savedir 240 mil roupi, i ganny retenir ziska ki prosedir tender i ganny revwar.

En sonm 40,780 milyon roupi ki ti’n ganny propoze dan Bidze 2018 pour Departman Ladministrasyon Piblik (DPA) ti ganny aprouve.

Prezan pour eklersi bann manm lo konteni zot bidze e pour eksplike ki mannyer zot in ariv lo en tel sonm, ti direkter zeneral sa departman, Madanm Yvonia Richardson akonpannyen par son financial controller Madanm Rosalie. Vis-Prezidan Vincent Meriton ti osi prezan vi ki DPA i tonm anba responsabilite Prezidan Larepiblik Msye Danny Faure.

Avan ki zot ti pran en vot lo bidze DPA, bann manm lasanble ti kestyonn bann diferan depans tel ki goods and services, transportasyon avek vwayaz pour zofisye gouvernman ki’n ogmante konpare avek 2017, saler ek lapey, logmantasyon 10 milyon roupi dan DPA limenm e lo problem ki bann minister ek departman pe dir i kot DPA ler zot anvoy propozisyon lapey pour zot staf.

An repons en kestyon lo size relasyon ant DPA avek bann minister, departman ki bezwen mendev me ki zot pa pe gannyen e dir ki DPA ki responsab, Madanm Richardson ti dir ki DPA i pa popiler akoz zot met kontrol.

«Nou bezwen kontrol en wage grid e ki i annan fairness e equity dan gouvernman e mannyer nou aplik saler. Si en lorganizasyon i anvi donn en office assistant en saler ki pli o ki lezot office assistants i gannyen, nou pa pou kapab les sa arive nou. Nou bezwen kontrole akoz nou bezwen fer sir ki anplwayer, ki osi gouvernman, e osi fer sir ki nou bann dimoun i swiv saler ki tonm anba Public Service Salary Act,» madanm Richardson ti eksplike.

I ti osi azoute ki zot in fer en kantite scheme of service kot i annan bann clause ladan ki fer provizyon pour bann dimoun progrese.

«Sa scheme of service i pa zis saler, me i osi montre ki mannyer zot bouze, ki mannyer zot avanse dan zot profesyon. Ler zot anvoy zot request kot DPA nou bezwen fer sir ki zot annan larzan. La nou pe aprouv en bidze ki zot pe demann serten sonm. Demen zot demande pour ganny plis larzan ki sa ki zot in gannyen. Nou bezwen kontrole e dir zot ki zot bezwen rod larzan dapre sa ki zot annan,» Madanm Richardson ti dir.

Vis-Prezidan Meriton ti osi entervenir lo sa pwen an dizan ki fodre pa ki lasanble nasyonal i annan en persepsyon negativ, en nyaz, lo performans DPA.

«DPA i osi la pour zwe en rol dan ki mannyer gouvernman i fonksyonnen. I annan bann prosedir ek lalwa ki nou’n aprouve dan lekel DPA i travay. Mon krwar i annan en nesesite ki i annan en dyalog kot nou koze, reste konnekte parey nou kontan dir, pour ki lasanble i pli azour e ofe avek bann prosedir ki annan,» VP ti dir.

I ti azoute ki sa departman i annan en pti git dimoun e ki i okouran ki zot anba en kantite presyon pour fer zot travay e alor apresye bann dele letan (time limit) ki’n ganny etabli.

Lo kestyon Msye Gervais Henrie lo sa kantite pos sef egzekitif, depite sef egzekitif, adviser ki dapre li in ganny mete lo en baz politik e ki sa in fer ki gro gro saler in ganny gonfle dan gouvernman tandis ki serten pli ba pa ganny nanryen, Madanm Richardson i dir ki DPA i swiv polisi anplas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive