Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -National Assembly

Lasanble i retir R12,592 milyon dan bidze pour finans Progranm Sosyal Gouvernman |29 November 2017

● I aprouv R259,192 milyon dan kad Lezot Saler, R113,156 milyon pour Lezot Byen ek Servis

 

Serten lorganizasyon ki ganny sipor finansyel atraver en alokasyon bidze avek gouvernman pou vwar zot san en bidze lannen prosenn e enn parmi pe ganny zis en pti porsyon pour donn li letan replanifye son loperasyon.

Ti dan deba lo alokasyon R135,512 milyon ki gouvernman i servi pour siport plizyer bann progranm sosyal ki sa sonm R12,592 milyon ti ganny koupe e nouvo sonm ki Lasanble Nasyonal ti vot lo la i R122,920 milyon.

Sa bann lorganizasyon konsernen i konm swivan: IOT (en sonm R5,308 milyon  pour 13enm mwan saler pour 521 travayer Seselwa), Natcof (R1,558 milyon), Paradis des Enfants pe ganny zis R1 milyon dan son bidze R4.5 milyon pour donn li letan pour replanifye son loperasyon, Progranm pour redwir Lapovrete (en sonm R1,940 milyon in ganny retire vi ki in deza ganny en bidze anba biro Vis-Prezidan), Federation of Employers (ki en sonm R286 mil in osi koupe). 

Ti annan bokou kestyon ek deba lo sa bann sonm avan ki desizyon ti pran.

Pour IOT tou manm ki ti koze ti dakor ki in ler pour gouvernman aret donn larzan en lakonpannyen ki pe fer gro profi tou le lannen menm si i pe pey gouvernman en dividend R36 milyon. Zot ti fer resorti ki sa lakonpannyen i bezwen pran son responsabilite vizavi son bann travayer e pey zot zot 13enm mwan saler san sipor finansyel sorti kot gouvernman. Ti annan demann pour amann lalwa kot i neseser pour obliz sa lakonpannyen pour onor son lobligasyon anver sa  521 travayer Seselwa konsernen.

An sa ki konsern bidze pour Natcof, manm elekte pour Mont Fleuri Jean-François Ferrari ti koz fortman kont sa lorganizasyon ki’n defann lentere konsonmater pour bokou lannen.

I ti kestyonn relevans e rol sa lorganizasyon e dir ki i pa pe fer nanryen sibstansyel vi ki koudlavi pe kontinyen monte e i pa pe fer nanryen pour defann konsonmater.

«Mon krwar ki Natcof i devret ganny zet anba akoz menm si i la depi lontan i nepli efektiv e son bann travayer zot kapab ganny redeplwaye dan bann lezot landrwa parey kot FTC,» Msye Ferrari ti dir.

Lo kote Paradis Des Enfants i ti dir i «en kado anpwazonnen ki nou pa kapab kontinyen okipe e ki pe kout nou tre ser».

I ti fer resorti ki i devret ganny met lo tender pour ki en lot lakonpannyen i fer li marse.

Manm elekte pour Grand Anse Mahé Waven William ti dir lo son kote ki manda Natcof i devret ganny revwar e ganny met ansanm avek FTC tandis ki en lot manm Parti Lepep Sebastien Pillay ti debat fortman pour ki sa lorganizasyon i reste akoz i dir i annan son relevans parey dan lezot pei. I ti fer resorti ki responsab sa lorganizasyon i devret ganny sans pour vin devan pour defann son rol.

Dirizan zafer gouvernman Charles de Commarmond ti osi dakor ki i annan nesesite pour sa lorganizasyon revwar son relevans anmenmtan ki rol FTC i ganny ranforsi.

Ti annan plizyer lezot pwen ki ti leve lo sa size me sa pa ti ase pour prezerv bidze sa lorganizasyon. 

Dan kad Lezot Saler, Lezot Byen ek Servis, ti osi annan plizyer kestyon ki bann manm ti demande lo bann diferan konponan sa bann laliny bidze.

An sa ki konsern sa lantet Lezot Saler, sa ti konsern saler bann dimoun ki ganny apwente anba Lotorite Lapwentman Konstitisyonnel osi byen ki zot gratite, peyman lafen kontra, konpansasyon pour servis kontinyel parmi lezot. Pour lannen prosenn en sonm R37 milyon in ganny met a kote zis pour fer bann peyman lafen kontra ki sekreter prensipal Patrick Payet ti eksplike.

PS Payet ti osi eksplike ki pour 2019 sa provizyon R37 milyon pour gratite pou ariv en sonm R82 milyon roupi e sa i akoz apartir lannen 2019 pou annan konmansman sa long service allowance ki pou antre anfors parey Minis Finans Peter Larose ti anonse dan son diskour bidze e son prosedir i ankor pe ganny finalize.

En lot kestyon anba sa lantet ki ti lev kestyon i dan ka kot gratite pe ganny peye ansanm avek pansyon pour ansyen prezidan ek vis-prezidan.

«Nou nou absoliman kont ki okenn dimoun i ganny peye en gratite ler i pe ganny en pansyon akoz gratite ou ganny ler ou pe travay e ler ou lo pansyon ou pa gannyen gratite,» manm elekte pour Mont Fleuri Jean-François Ferrari ti fer resorti dan en fason tre for.

I ti demann PS Payet ki si i annan sa provizyon anba lalwa aktyel i bezwen ganny amande e PS Payet ti konfirmen ki i leka me ki i annan bann amandman ki ekspekte al devan Lasanble Nasyonal semenn prosenn.

En lot kestyon ki ti leve ti demande par manm elekte pour Grand Anse Mahé, Waven William, e ti konsern konsiderasyon konpansasyon pour bann travayer ki annan bokou leksperyans me napa okenn diplonm.

PS Payet ti fer resorti ki apard bann diferan skim ki egziste dan mazorite lorganizasyon pour pran an kont sa, sa long service allowance ki pou antre anfors byento pou osi adres sa akoz i pou fer ki travayer ki’n lontan dan servis ava ganny pli byen rekonpanse.

Bidze pour sa lantet Lezot Saler a en sonm R259.192 milyon roupi ti ganny laprouvasyon Lasanble.

Pour lantet Lezot Byen ek Servis, sa i enkli dan bidze pour lannen prosenn, bann diferan kontra ki gouvernman i peye pour bann servis parey enn R14 milyon pour pey Labank Mondyal pour sipor dan progranm PBBB, R1.5 milyon pour pey Fitch Rating pour vin fer evalyasyon Sesel toulezan parmi lezot.

Parmi bann kestyon pertinan ki bann manm ti leve konsernan bann alokasyon pour bann diferan konponan anba sa lantet ti enn konsernan en kontra kot en konsiltan etranze dan domenn forensic ek frod kot lapolis pe ganny peye US $9100 par mwan.

Bann manm ti anvi konnen konbyen letan sa dimoun pe travay avek lapolis e si i annan Seselwa ki pe aprann sa travay akote li.

Apre ki i ti’n konsilte lapolis, PS Payet ti fer resorti ki kontra sa konsiltan pe ariv a son lafen an Avril lannen prosenn me ki lapolis i ankor bezwen li me ki sa Seselwa ki ti pe aprann sa travay akote li ti arete avan ki nouvo ladministrasyon lapolis ti antre an fonksyon resaman.

Msye Payet i dir ki demars pe fer pour ganny 2 Seselwa pour atas avek sa konsiltan.

Bann manm in lans lapel avek bann Seselwa ki annan lentere dan sa domenn pour sezi sa loportinite.

En lot kontra ki ti anmenn bokou kestyon ti sa R48 milyon ki partaze avek bann diferan minister ki ariv anviron R3.6 milyon par minister pour pey Cleaners’ Cooperative pour servis netwayaz.

Bann manm ti kestyonn rezondet sa cleaners’ cooperative e zot ti fer resorti ki letan i ti kree an 2009 son bi ti pour redwir kou netwayaz dan bann minister me ki aprezan lefet ki sa servis pe kout gouvernman tre ser, zot in demande ki sa kontra i ganny revwar e evalye si i pa pou pli meyer marse ki bann minister i reanploy zot prop cleaners. In annan propozisyon ki enevalyasyon i fer lo relevans sa servis netwayaz pour vwar si i pe benefisye gouvernman e sa plis ki 575 cleaners zot menm pour vwar ki zot pe gannyen anplis apard zot pti saler vi ki sa i en korperativ.

Bann manm in osi demande ki i annan en lodit lo kalite servis pour konnen si gouvernman pe ganny valer pour larzan osi byen pour vwar si bann cleaners pe ganny ase peye e si bann ki travay dan bann landrwa o risk parey lopital pe ganny kouver.

Lezot alokasyon bidze ki ti lev bokou kestyon ti bidze R1 milyon pour progranm renesans sosyal, R500 mil pour Komite Tenm Nasyonal, R13 milyon pour kouver misyon aletranze par bann minis, R1.5 milyon pour pey lavertisman ek piblisite ki bann minister zot fer.

Apre ki PS Payet ti’n donn klarifikasyon ek leklersisman i ti asir bann manm ki tou zot bann konsern ek propozisyon pou ganny pran an konsiderasyon par Minister Finans, Komers ek Planifikasyon Ekonomik.

Alafen deba bidze pour lannen prosenn pour sa enn lantet Lezot Byen ek Servis a en sonm R113.156 milyon ti ganny laprouvasyon bann manm.

Lasanble in osi tar yer apremidi aprouv bidze pour PUC. Ozordi Lasanble pa pe zwenn me i pe repran son bann deba demen.

 

 

 

 

 

 

 

» Back to Archive