Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Seychelles

De santener i selebre zot lanniverser |16 July 2018

Madanm Julie Clemence Dupres, en zabitan Foret Noire, in ariv 100-an. Me pli aze, Madanm Alda Philo ki reste Anse Royale, li in selebre son 103enm lanniverser.

Toulede ti ganny zot laz e fet zot lanniverser Sanmdi le 14 Zilyet dan de fonksyon separe.

Pour le moman, madanm Dupres i sizyenm santener madanm dan Sesel tandis ki napa okenn santener zonm ki ankor vivan.

Apre en lanmes benediksyon kot katredral anvil par per David Alcindor, madanm Dupres ti zwenn pour en dezennen ansanm avek son bann zanfan, pti zanfan, aryer pti zanfan e aryer aryer pti zanfan ek lezot envite kot lasal manze lekol segonder Mont Fleuri pour selebre son 100enm lanniverser.

Madanm Dupres ti ne le 14 Zilyet 1918 e i ti annan li kat garson ek senk fiy. Dan sa nef zanfan, de garson e en fiy in mor e sa ki reste i Paquerette, Rose-Mary, Jany, Eliette Mirabeau (ne Dupres), Roch e Goldy Dupres. Son msye in mor byen lontan.

Madanm Dupres ki pe reste avek son fiy Rose-Mary ek son garson Roch, ti dir ki i byen kontan pour ariv sa laz malgre ki i pa’n fasil me i’n fer li avek bokou sakrifis ek lapriyer.

«Mon pa’n anmenn mon lavi anfoupanmal,» i ti dir e i ti demann bann zenn pour fer parey li e viv byen.

Dapre son fiy, Rose-Mary, madanm Dupres in fer travay labourer lo laferm e travay domestik avek son bourzwa lo Praslin pour bokou letan e plitar konman en carer kot St Elizabeth ler i ti bouz Mahé. Vi ki i kontan zanfan, in vey son bann pti zanfan kot lakour pour sa bann dernyen moman retret.

Rose-Mary ti azoute ki son manman pa tro tonm malad souvan me i zis bezwen pran son pilil tansyon.

I kapab fer son pti tripo, aranz son lili e konman i ankor vwar byen kler, i kontan pyeste son lenz e fer kwen tapi ek paye.

“I kontan manz zis patat, pwason, bann salad ver, yogurt ek bokou fri. I en dimoun ki kontan priye me ler i anvi koze i koz bokou menm,” Rose-Mary ti dir.

Madanm Dupres ti ganny en pannyen ek en mesaz sorti kot Prezidan Danny Faure ki ti swet li en bonn fet lanniverser e bokou plis lanniverser ankor.

«Pandan sa 100-an ou’n akimil en kantite leksperyans lavi e sirtou bann bon valer ki mon ti ava kontan si ou ti ava kapab partaz avek bann ki pli zenn. Se atraver partaz bann tradisyon ek leksperyans ki nou kapab asir kontinyite bann bon valer ek tradisyon,» Prezidan in dir dan son mesaz ki ti ganny lir par Rose-Mary.

Sete konseye spesyal minis pour gouvernman lokal, Dan Frichot, ki ti prezant madanm Dupres avek son kado ek mesaz sorti kot Prezidan Faure.

I ti osi resevwar en gato, diven ek sanpanny sorti kot manm lasanble pour distrik Mont Fleuri, Jean-François Ferrari, fler sorti kot konsey distrik, pannyen sorti kot bann trwazyenm-az e son bann manze, manzay ek labwason sorti kot lofis administrater distrik ek konsey Parti Lepep pour distrik Mont Fleuri.

Madanm Philo li, ti zwenn avek son fanmiy  kot restoran ‘Surfers’ Anse Forbans, pour en dinen alokazyon son 103enm lanniverser.

Apre asiste lanmes kot legliz St Joseph, Anse Royale, madanm Philo  akonpannyen par de son aryer pti zanfan, ti an souriyan fer salanm tou dimoun ler i ti arive. Plitar i ti montre son ‘skill’ koup gato an dansan avek ler sanson ‘Celebration Time’ sante par group Ameriken ‘Cool and the Gang’.

Apre ki i ti’n fini koup sa gato, tantin ti danse menm.

Madanm Philo ti ne le 14 Zilyet, 1915 e i annan de fiy ki ankor la -- Josephine Leon, 80-an ek Suzy Marie,79-an. Pour son lanniverser, i ti ganny li en pannyen sorti kot Prezidan Danny Faure e ti msye Emmanuel Toussaint, direkter zeneral pour devlopman kominoter dan departman gouvernman lokal, ki ti prezant li sa kado lo lapar prezidan.

I ti osi ganny en lot pannyen avek manm lasanble pour Anse Royale, Sylvianne Lemiel, e en lot pannyen fler sorti kot ladministrasyon distrik  ansanm ek konsey trwazyenm-az.

Son fiy, madanm Leon, ti dir ki son manman, ki reste kot li, i an bonn sante kantmenm i pa tro konte manze.

«Me selman dite sa i kontan. Dite byen epe, sa anvoy kantite ki ou anvi,  i bag li. Me fodre i byen dou,» i ti dir. Vi ki i ankor kapab marse, madanm Leon ti osi dir ki parler zot bezwen al rod li akoz i sove e al marse.

En pti konsey ki madanm Philo ti donnen ti «anmas byen zot larzan». Madanm Philo i annan sez pti zanfan ek detrwa aryer osi byen ki aryer aryer pti zanfan.

 

 

 

 

» Back to Archive