Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Gouvernman pe finans bann proze pour adres problenm inondasyon |09 November 2011

Sa i enkli netwayaz e deblokaz bann dren, reparasyon e mentenans bann semen e degaz larivyer ek rigol.

Sa i vin apre ki en komite, ki konpri reprezantan bann lazans konsernen avek dezas, ti zwenn Minis Finans pour diskit sa size apre sa bann dega.

Minis responsab pour Zafer Enteryer, Lanvironnman, Transpor ek Lenerzi Joel Morgan ti dan Lasanble Nasyonal yer pour reponn en kestyon dirzans lo size dezas koze par gro lapli wikenn le 30 Oktob la ki sezon lapli in konmanse.

Manm elekte pour distrik Rivière Anglaise, Kevin Vidot, ti anvi konnen ki leson Departman Zesyon Risk ek Dezas (DRDM) in retire swivan dezas koze par sa gro lapli e ki bann mezir ek stratezi kour, mwayen e lon-term ki pe ganny met anplas pour fer fas avek sa bann problenm e plan prevansyon ki kapab soulaz soufrans bann zabitan dan moman parey.

Minis Morgan i dir ki Minister Finans in agree pour donn finansman pour kontiny sa bann travay vi ki sezon lapli fek konmanse.

Minis ti osi anonse ki pour ed bann dimoun ki’n ganny afekte par sa bann dezas, gouvernman pe met anplas en fasilite lón avek HFC e sa pou aplik osi pour dimoun ki bezwen sa lasistans menm si zot pa en kliyan HFC.

Gouvernman pe osi  travay lo en sistenm lasirans pour ed bann fanmir ki kapab ganny afekte alavenir.

Minis Morgan ti detay tou bann travay ki’n ganny fer pandan sa 2 dernyen lannen e pe kontinyen ganny fer atraver Mahe, Praslin ek La Digue pour ede rezourd problenm inondasyon.

Pour sa lannen, Minis Morgan ti detay bann travay prevansyon ki pe al ganny fer konm swivan : • Travay desilting pour rezourd problenm inondasyon Anse Boileau in konmanse e pe kout plis ki 1 milyon roupi ;

• En proze met tiyo desarz North East Point ki pou kout anviron 300 mil roupi i deza  lo tender ; • En lot proze elarzisman larivyer Belvedere ek Plaisance in fini konmanse e pe kout 300 mil roupi ;

• Proze drenaz La Retraite pe esper permisyon pour kontinyen e sa pou kout 200 mil roupi ;

• Proze fouy lanbousir kot restoran Ty-Foo La Plaine St. André pou kout 150 mil roupi.

Pour bann proze lon-term, minis ti fer resorti ki DRDM pe travay avek Lazans Nasyon Ini pour bann zafer imaniter pour finans e donn nou sipor teknik pour kapab fer nou plandaksyon nasyonal pour sa prosen 10-an e sa plan i ekspekte pare dan premye lanmwatye 2012.

Pour lavenir, DRDM i annan plan konstrir en sant nasyonal pour kordinasyon dezas e sa i ekspekte fini konstrir ver milye lannen prosenn e i pou kout anviron 3 milyon roupi e finanse par gouvernman ek Linyon Eropeen.

DRDM pe osi enport bann lekipman neseser pour met dan sa sant komann nasyonal e i pou osi siport lezot lazans. Sa pe ganny finanse par Labank Mondyal e i pou kout anviron 2.6 milyon roupi.

An sa ki konsern early warning e sistenm alert, Minis Morgan i dir DRDM i deza annan serten lekipman anplas me i pe rod sipor pour kapab amelyor son sistenm e met li lo en pli o nivo avek lekipman pli avanse.

Pour alert tou dimoun dan sityasyon parey sounami, la osi DRDM pe konsider plis lenvestisman dan en sistenm alert pli modern, minis ti dir.
En sant komann mobil pe osi ganny konsidere pour fasilit travay kordinasyon parmi lezot ankor.
Minis i dir ki bidze 2012 i bezwen pran kont sityasyon ki pe evolye dan pei vizavi tou sa bann problenm dezas ki’n arive e osi pour lavenir.

Me Minis Morgan in fer remarke ki sityasyon i konplike akoz bidze anyel pa fer provizyon pour tousala me i ti reasir Lasanble ki i pou lobby tre for avek Minister Finans pour ganny enpe plis larzan pour kapab enplimant bann proze ki annan pour fer avek dezas enpe partou dan pei.

I ti fer remarke ki atraver kontak dan bann distrik, son minister i konnen deza kote ki annan plis problenm e ki bezwen latansyon imedya. Alor son minister i bezwen kontinyen rod finansman neseser pour enplimant sa bann proze.

An sa ki konsern ranforsi bann regilasyon planning ek lanvironnman pour devlopman ek konstriksyon, minis i dir in annan bokou devlopman ki’n ganny fer dan pei san ki bann regilasyon konstriksyon ek lanvironnman in ganny swiv e i ti fer resorti ki nou annan en gro problenm pour ranforsi bann regilasyon e ki sa i bezwen ganny adrese dan en fason pli strikt.

I dir ki bokou problenm ki nou pe vwar ozordi i rezilta kot dimoun pa’n swiv bann regilasyon anplas e in napa swivi lo lapar lotorite e tousala fodre ganny ranforsi.

Lotorite i bezwen pli strikt lo aplikasyon bann lalwa kot i konsern kontrol lo konstriksyon ek devlopman dan bann landrwa sansib ki kapab okazyonn problenm plitar, minis ti dir.

I ti azoute ki zabitan i bezwen aret zet salte an bonnavini ki plitar al bous bann larivyer, rigol ek lanmar, menm si i annan progranm netwayaz regilye dan sa bann landrwa.

Minis ti fer remarke ki lannen pase gouvernman ti depans 3.25 milyon roupi pour netway lanmar ek dren e sa lannen ziska la 4 milyon roupi in deza ganny depanse pour sa progranm netwayaz.

Minis in lans lapel pour dimoun pran zot responsabilite pour minimiz danze dan zot zalantour e lo zot propriyete e pour pa fye lo lotorite pour fer tou, enkli retir ros ek lezot ankor.

 

» Back to Archive