Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Lazournen Mondyal Sida-Mesaz Minis Lasante Mitcy Larue |01 December 2012

Lazournen Mondyal Sida-Mesaz Minis Lasante Mitcy Larue

Minis Larue
«Sida i reste en defi mazer pour lemonn e byensir pour Sesel. Menm si en gerizon i ankor lwen, bann serser i dir nou, nou’n progrese a legar tretman e swen ki nou ofer bann ki enfekte e afekte. Nou annan dimoun isi ki pe viv avek Sida depi 1987, me mon sir ki i pa’n en parkour fasil letan ou bezwen fer fas avek tou sa dout, tou sa stigmatizasyon e byensir tretman.

«Lazournen mondyal Sida tou le lannen i en moman pour sak pei fer refleksyon lo sa ki in akonpli e osi son bann defi. Pandan sa dernyen 5-an sa tenm ‘Akse iniversel e drwa imen’ in anmenn lakonplisman kot tretman i konsernen. Se pour sela ki depi 2011 ziska 2015, ‘l’ONUSIDA’ in fer lapel avek tou pei pour anbark dan sa nouvo lelan. Sa prosen 5-an in deklare konman bann ‘lannen zero’ anba sa trwa tenm: ‘Zero nouvo lenfeksyon HIV’, ‘Zero lanmor koze par SIDA’, ‘Zero diskriminasyon kont dimoun ki enfekte ou afekte avek HIV ou Sida’
«Depi lannen 1987 ziska Septanm 2012, Minister Lasante Sesel in raport 523 ka HIV. Sa i konpri 58% zonm e 42% fanm. Malerezman en bon nonm ka pa pe swiv zot tretman byen e sa i kapab annan en lefe advers lo zot lasante e zot risk transmisyon anver lezot.

«I annan plizyer dokiman kle ki’n devlope resaman pour gid nou aksyon lo nivo nasyonal pour adres sa problenm. I devwar tou lazans pour servi sa bann zouti pour enplimant zot bann progranm prevansyon ek tretman.

«Sa bann dokiman in devlope an servan letid ek konsiltasyon ek bann lazans konsernen lokalman e enternasyonal. Dapre letid ki’n fer isi Sesel resaman, nou trouve ki nou sitiasyon aktyel in vin en konsern mazer pour lasante piblik an se ki konsern pa zis HIV me lezot maladi transmisib, tel koman Hepatit C ek B e lezot. Sa i fer zot kondisyon vin pli grav akoz tretman i non selman difisil me tre konplike e i kout tre ser.

«Litilizasyon drog ilegal par lavenn in konplik tou keksoz e fer to lenfeksyon maladi HIV ek lezot monte dan en fason dramatik. Nou’n konmans dan en fason pti pti avek letablisman detox, me nou bezwen fer plis pour adres sa fleo drog ki pe ronz lavi nou bann zanfan. Malgre tou sa defi, nou reste konvenki ki nou pou reisir sa lalit. Minister Lasante li tousel pa pou zanmen kapab fer li san partisipasyon tou dimoun dan Sesel. Mon lans en lapel spesyal avek tou dimoun dan nou sosyete, tou lorganiszasyon, pour nou tou travay ansanm pour ede ranvers sitiasyon SIDA dan nou pei.

«Pour sa ki’n enfekte ou afekte, fer sir ou drwa i ganny respekte e ou osi respekte drwa lezot. Ou kapab kont lo nou sipor pour asire ki ou viv en lavi pli normal posib. Paran, annou mazin nou zanfan: ed zot e anpes zot ganny enfekte.
«Pour tou bann zenn, bann zanfan, annou koste dan linite, pouse pour sanz konportman lezot zenn pour zot pa ganny enfekte. Apre tou se zot ki pilye demen. Ansanm nou pou entansifye nou lalit kont SIDA. Annou kontribye nou tou ver sa bi trwa zero.»

» Back to Archive