Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive - Archive 2004 - July 2013

Lansman lasemenn sourd 2012-‘Annou kas bann baryer atraver langaz siny’ |17 December 2012

Lansman lasemenn sourd 2012-‘Annou kas bann baryer atraver langaz siny’

 

Monica Desir i resevwar pri koman dimoun sourd ki’n pli byen performen sa lannen

 

Sa ti en parti mesaz ki Minis pour Zafer Sosyal, Devlopman Kominoter ek Spor Vincent Meriton ti pase pandan lansman ofisyel Lasemenn pour bann Dimoun Sourd pour sa lannen.

Minis Meriton ti pe adres en group dimoun ki ti’n rasanble kot lekol Au Cap pour sa levennman Sanmdi apremidi.

Osi prezan parmi bann envite ti sekreter prensipal pour zafer sosyal Linda William-Melanie, paran e etidyan sa lekol.

Avan ki seremoni ti konmanse, tou dimoun ti gard en minit silans an memwar de dimoun sourd – Ryan Vidot e Roshan Domun – ki’n perdi zot lavi resaman.

Tenm sa lannen i ‘Briz tou baryer atraver lalang siny’, e sa lasemenn i aktivite pli enportan lo kalandriye dimoun sourd atraver lemonn, kot bokou sansibilizasyon e promosyon i ganny fer.

Dan son ladres, Minis Meriton ti dir ki Sesel i annan anviron 230 dimoun ki’n ganny idantifye avek problenm tande ouswa ki sourd e ki laplipar zot i bann dimoun normal dan tou lezot sans.

Bonnonm Nwel osi ti la pour donn kado

«Bann dimoun avek problenm tande oubyen ki sourd in fer sikse dan en kantite domenn.

I annan legzanp dan lar, sinema, teat, spor ek literatir. Bokou nou i konn Antonio Filippin – en skilpter tre popiler ki son travay i dekor peizaz enpe partou dan Sesel.

 Nou osi mazin Channel Alphonse ki’n deza sorti premye avek son desen dan national show pour lazournen nasyonal.

 E san dout, nou tou nou konn Miss Deaf Monica Desir, ki ozordi pe fer son letid pos segonder dan A-Level Studies,» i ti dir.

«Sa tenm i signifikan akoz langaz siny i en mwayen ki permet nou fer tousala.

 Eski pa ti ava byen si nou tou nou ti ava aprann sa langaz parey nou aprann franse ek angle? Pa i ti ava en mwayen pour fasilit kominikasyon ?

Lasosyasyon bann dimoun avek problenm tande i annan bokou plan e zot in fer en gran diferans lokalman dan lavi bokou dimoun,» Minis Meriton ti dir.

Bann zanfan ti osi montre zot talan atraver plizyer prezantasyon ladans, poenm, sanson e lezot ankor. Ti annan pri pour en group madanm ki ti swiv lantrennman pour fer zi ek bann pti manzay, e ki ti’n fer en pti konpetisyon zis avan seremoni ti konmanse.

Sa bann madanm in osi ganny en labours finansyel pour konmans zot prop lantrepriz, e zot pe deza pran par dan bann lafwar e osi bann bazar.
 
De ansennyan ti osi ganny prezante avek sertifika pour en kour ki zot in swiv dan lansennyman spesyalize e adapte pour zanfan sourd.

 Debra Dogley, Muriel Joubert, e Calvin Morel ti ganny rekonpanse pour zot bann partisipasyon lo nivo spor.

Pri spesyal pour dimoun sourd ki’n pli byen performen sa lannen ti al pour Monica Desir, ki ti ranport en pri dezyenm prenses dan Miss Deaf Africa, e sorti katriyenm dan Miss Deaf World.
 
E tou dimoun ti zwenn ansanm apre seremoni pour en moman detant, kot bonnonm Nwel ti osi la pour donn zouzou.

 

» Back to Archive