Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Fishing and Agriculture

Peser pe ganny demande pour pa lapes pwason koray e pa tranp kazye |27 October 2015

 

Akoz lotorite konsernen pa ankor kapab determinen egzakteman akoz bann pwason koray oubyen pwason kazye pe mor, bann peser ki lapes sa bann pwason pe ganny demande pour pa lapes zot e dimoun osi pe ganny averti pour pa manz sa bann pwason ziska nouvo lord.

Sa fenomenn kot kouler dan serten parti lanmer i vin gri e menm nwanr in konfirmen i rezilta en fenomenn natirel ki apel en algal bloom ki enkli plizyer kalite gomon oubyen planktonkiordinerman i en fenomenn normal ki arive dan lanmer me ki pour plizyer rezon sa fenomenn in entansifye andeor kontrol e pour bann rezon ki pa kler bann pwason pe mor.

Sa fenomenn pour lemoman pe osi afekte Praslin e in osi annan rapor sorti Fregate ek Alphonse kot sa latras kouler gri ek nwanr pe ganny vwar dan lanmer.

Lotorite konsernen in pran lesantiyon sa bann pwason mor osi byen ki delo ki annan sa bann gomon pour anvoy aletranze pour fer bann analiz pour konnen lekel parmi sa bann lespes gomon ki toksik e ki pe touy bann pwason.

Sekreter prensipal pour lanvironnman Msye Alain De Commarmond, sef egzekitif Lotorite Lapes Sesel (SFA) Vincent Lucas ek Komisyonner Lasante Piblik Dr Jude Gedeon ti yer donn plis detay lo sa fenomenn apre en miting irzan tou bann lotorite konsernen pour rod meyer fason pour adres sa sitiasyon.

Msye De Commarmond in dir premye lendikasyon lo sa fenomenn ti ganny fer par travayer konservasyon zil Fregate e osi bann peser de semenn pase.

I dir o konmansman ti annan krwayans ki ti polisyon me apre syantis lo zil Fregate in konfirmen ki ti en algal bloom.

“Nou kwar ki sa fenomenn napa nanryen pour fer avek polisyon me ki i en prosesis normal ki nou napa kontrol lo la me nou bezwen zis espere ki lanatir i fer son travay e sitiasyon i amelyore,” Msye De Commarmond i dir.

I dir ki lanvironnman pe ganny led avek Zil Air, Air Force pour evalye lentansite sa fenomenn.

Depi sa wikenn kot Msye De Commarmond i dir sa fenomenn in ariv lo son peak  plizyer tonn sa bann pwason mor in ganny balye lo bann lans dan rezyon sid ek  was Mahé e yer plizyer kontrakter in konmans anter sa bann pwason sirplas lo bann lans.

I dir ki zot in averti bann lotel pour enform zot bann kliyan pour evite pran benn mer kot sa fenomenn in ganny obzerve.

Msye Lucas i dir ki pour lemoman i pa ankor kler lekel sa bann lespes gomon ki form sa algal bloom e ki degre zot toksik.

“Me nou konnen ki zot toksik lo pwason me nou pa konn lenpak lo lasante imen alor i konseyab ki peser pa atrap sa bann pwason e dimoun pa manz zot,” Msye Lucas i dir.

Msye Lucas i dir i enportan ki sa bann pwason pa ganny konsonmen e ki zot pe fer tou zot posib pour ganny bann rezilta avek bann laboratwar aletranze.

Konsey pour piblik se ki zot bezwen vizilan ler zot aste pwason pour vwar si zot vant pa gonfle, si zot lizye pa’n sorti e pour asire ki zot fre.

Lo son kote Dr Gedeon i dir i enportan ki piblik i pran sa bann mezir o serye. I dir i osi enportan ki zot pa donn zannimo sa bann pwason.

“Ziska ki nou konnen kwa ki nou pe fer fas avek nou pa kapab pran risk pour manz sa bann pwason,” Dr Gedeon i dir.

 

 

 

» Back to Archive