Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Seychelles

Lenfestasyon ‘fungus’ dan batiman Bibliotek Nasyonal |12 October 2017

Tou staf pou ganny peye konpansasyon ek en ‘location allowance’

 

Bann travayer arsiv dan batiman Bibliotek Nasyonal pou ganny peye en konpansasyon apartir lafen Zanvye 2018 lo en baz ‘pro rata’ depi 2013 ziska Zen 2017.

203 staf i kalifye pour sa peyman e sa i enkli 17 sekirite; 15 cleaners; 18 staf ki’n ganny transfer; 30 staf ki’n demisyonnen e 123 staf dan lanplwa.

Sa sif i osi enkli enn de ki’n malad e ki’n kite avan me pe ganny konsidere lo ‘compassionate ground’.

Lalis sa bann dimoun in fini ganny soumet avek biro prokirer zeneral pour ki bann travayer i ganny peye.

En ‘location allowance’ in osi ganny donnen avek tou travayer Bibliotek Nasyonal e sant rikord nasyonal depi le 1er Zilyet 2017. Let in fini anvoy kot DPA kot allowance pou pran lefe 1er Zilyet 2017. Sa allowance pou ‘across the board’ pour 135 staf ki enkli cleaners ek sekirite.

Se Minis pour Lazenes, Spor ek Kiltir, Mitcy Larue, ki ti dir sa dan en deklarasyon ki i ti fer dan sesyon Lasanble Nasyonal Mardi kot i ti donn en kont randi sa rapor prezante avek Prezidan Danny Faure apre ki prezidan ti kre en komite endepandan pour fer lenvestigasyon dan sa lenfestasyon ‘fungus’ dan seksyon arsiv dan Bibliotek Nasyonal. Prezidan ti lans sa lenvestigasyon apre ki staf sa landrwa ti anvoy en petisyon kot li pour regard dan sa ka.

 “Toudswit Prezidan ti pran en desizyon pour fer en lenvestigasyon an krean en komite endepandan dirize par avoka Domino Sabino, Dr Jastin Bibi, Ebonia Richardosn ek Madanm Cecile Decommarmond. Rapor ti prezante avek prezidan lafen Out e le 22 Septanm avek tou travayer kiltir kot en seri rekonmandasyon in ganny fer kot Departman Kiltir pe pran aksyon lo la,” Minis Larue ti dir.

Minis ti fer resorti ki ler batiman ti konstrir ti napa provizyon pour en arsiv ki en kontribiter mazer pour devlop ‘fungus’ vi natir travay avek bann vye dokiman. E malgre bokou travay ki’n ganny fer par son minister pour konbat sa lenfestasyon, i pa’n en reisit e bokou staf in ganny afekte. Alor staf ti fer en petisyon e anvoy kot prezidan larepiblik.

Apard sa bann allowance, rapor in osi rekonmande ki tou travayer ki malad i ganny asiste avek swen medikal.

“Departman kiltir ti deza pe fer sa me aparti ozordi i mandatwar ki tou travayer departman kiltir pou al fer en tes medikal konplet kot Euro Medical kot apre sak dimoun i a ganny en rapor detaye son ‘file’. Bann ka prioriter pou al an premye e sa legzerzis pou konplete lafen Desanm,” minis ti eksplike.

En lot rekonmandasyon, minis ti dir, se ki Komisyon Elektoral i sorti dan batiman Bibliotek Nasyonal e tou demars in fini ganny fer pour ki zot sorti o pli vit posib. I ti dir ki sak fwa ki sa komisyon i servi sa batiman, zot bezwen anmas tou bann liv e sa i kontribye pour zot deteryorasyon e kondisyon ideal pour devlopman fungus.

“Mon swete ki konman minis responsab pour kiltir, ki Komisyon Elektoral pa servi batiman Bibliotek Nasyonal dan le fitir,” Minis Larue ti dir.

En lot rekonmandasyon sa rapor se ki arsiv nasyonal i ganny son prop batiman avek tou fasilite neseser pour en arsiv fonksyonnen.

“Departman Kiltir pe fer demars pour ki arsiv i ganny son prop batiman,” i ti dir. E vi ki batiman en arsiv pa kapab ganny konstrir lo nenport ki morso later vi sanzman klima, Minis Larue ti dir i neseser pour fer li lo en later pli o posib pour protez li kont dezas oubyen katastrof natirel. Bann landrwa ki i ti dir zot pe panse se deryer NCC kot Maison Blanche ti ete oubyen kot batiman SBC Hermitage ler sa stasyon i sorti.

“Me dan limedya nou bezwen rod landrwa apropriye pour nou ‘relocate’ arsiv o pli vit posib. Departman kiltir in fer provizyon R1 milyon dan son bidze 2018 pour konmans konsepsyon proze arsiv,” minis ti azoute.

Staf administrasyon, dapre rapor, in ganny propoze pour sorti dan sa batiman pour kapab kas sa bann biro e retourn batiman dan son leta orizinal. Sa bann staf a ganny mete dan batiman Le Chantier Mall e provizyon pour sa in fer dan bidze.

Minis ti osi anons en ‘scheme of service’ ki pe ganny travay lo la pour 2019 e sa i en ‘package’ ki enkli ‘risk allowance’ ensi ki en lasirans pour bann travayer.

Rapor i osi rekonmande ki en plan nasyonal konplet i ganny prepare pour Bibliotek Nasyonal kot aktyelman en konsiltan pe travay lo la e pe get son bann laspe antye. Sa i konpri vantilasyon, nivo limidite, klimatizer, tanperatir, sirkilasyon ler, lalimyer, konpozisyon kemikal, sa bann biro ki’n konstrir e separasyon ki ti ganny fer, en plan netwayaz, mikrob ek bakteri. Apre rapor sa konsiltan, Minis Larue ti eksplike, minister pou ‘tender’ e ganny en kontrakter ki apre travay in konplete, a donn en sertifika ki sa batiman i sen e osi en plan ‘maintenance’ tre konpreansif pour aplike a la let.

Minis ti osi fer resorti ki rapor in osi dir ki en dimoun i ganny apwente pour asir ‘health and safety’ dan Bibliotek Nasyonal. En progranm sansibilizasyon dan tou departman gouvernman lo ki mannyer pour prezerv zot dokiman in osi ganny sizere dan rapor.

“Sak departman i bezwen zwe son rol dan prezervasyon bann dokiman kont ‘fungus’,” i ti dir. Minis Larue ti dekrir sa kontaminasyon ‘fungus’ lo bann staf en lensidan tre malere ki pa ti’n devret arive e i ti prezant son lekskiz a tou sa bann dimoun. Tou manm ti apre donn zot reaksyon lo sa deklarasyon.

 

 

 

» Back to Archive