Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

Archive -Festival Kreol

Lanbyans antiye i retourn dan Festival Kreol |02 November 2013

Nou tou nou sirman rapel lepok kot bann group parey Kassav ek Zouk Machine ti anmenn lanmizik antiye, sirtou zouk, dan Festival Kreol e fer krake Victoria.

Apre bokou letan ki nou bann frer Kreol sorti lo lot kote lemonn pa ti’n vin partisip dan nou festival avek zot lanmizik popiler, sa ti revin en realite e lanbyans antiye ti retournen sa lannen avek prezans santer e mizisyen Martinike André Dédé St. Prix ek son bann mizisyen.

Son trwa mizisyen i enkli Guadeloupeen Arnaud Dolmen (tanbour), e de Martinike – Just Woody (bas) e Thierry Vaton (klavye). Thierry i en ansyen mizisyen Kassav ki ti’n deza vin isi avek sa group.

Dédé ki parey Arnaud ti pe vizit Sesel pour premye fwa, ti donn en spektak Merkredi swar dan Teat Nasyonal, Mont Fleuri, kot i ti ofer piblik Seselwa son repertwar ki depas zouk e osi enkli dyaz, rege e hiphop.  Dede ti osi anmenn lodyans dan foklor antiye atraver lanmizik tradisyonnel sa rezyon ki enkli lanmizik karnaval e osi en form zouk tre ritme. Parey sa santer i dir, “fodre en pe tradisyon detanzantan”.

Sa ansyen santer group popiler Malavoi ki’n ranport plizyer pri ek dekorasyon enternasyonal, i osi kapab slam lo diferan stil lanmizik, parey i ti montre Merkredi swar letan i ti slam lo rege.

Dédé, ki zwe laflit e osi perkisyon, i dir ki i ti en ansennyan pandan onz an avan ki i ti deside pour fer lanmizik aplentan. Dapre li, son lanmizik i pran rasin dan en konteks senp e parfwa difisil, parmi bann kominote pov Martinik. Me i eksplike ki sours sa lanmizik i bokou pli lwen dan was l’Afrique. I pa drol alor si dan son bann sanson, Dédé i tret bann tenm parey rasizm ek lesklavaz, me osi labote Martinik ek fanm kreol.

Menm si Dédé i konsider li koman en mizisyen tradisyonnel, sa pa ti anpes li fini son spektak lo en not modern avek en zouk love kot i ti remersye Sesel ek Seselwa pour envit li isi. Dédé in dir ki li ek son bann mizisyen in tonm anmoure avek nou pei akoz Sesel i parey Martinik. Zot dir ki avek sa lakey salere ek lospitalite ekselan ki zot in gannyen, zot deza santi zot koman bann anbasader pour Sesel e ki zot pou al fer piblisite pour nou bann zil partou kot zot ale.

 

 

 

» Back to Archive