Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Lasanble Nasyonal - Minis Bastienne i devwal plan konpreansiv pour sekter lapes |07 August 2019

Plan konpreansiv pour lapes ki’n resaman ganny lanse i enn ki anbisye me ki anvlop en seri solisyon pour redinamiz sekter lapes e kre en platform dinamik pour devlopman ekonomik Sesel.

Minis responsab pour Lapes ek Lagrikiltir, Msye Charles Bastienne, ti dir sa yer pandan son lentervansyon dan Lasanble Nasyonal kot i ti eksplik e devwal detay lo nouvo plan gouvernman pour ede kontinyen devlop sekter lapes e anmenn li lo en lot nivo dan sa prosen 3-an.

Menm parey plan konpreansiv pour lagrikiltir, plan pour sekter lapes i form parti zefor gouvernman pour asir sekirite alimanter pei par adres bann defi aktyel.

Laplipar bann mekanizm ek propozisyon ki’n ganny detaye dan sa plan pou vin efektiv aparti 2020.

 

Klasifikasyon bato ek lanrezistreman

Plan konpreansiv pour lapes pou fer provizyon pour revwar sistenm klasifikasyon pour bato lapes.

«Konmela bato lapes i ganny regulated par SFA (Seychelles Fishing Authority or Lotorite Lapes Sesel). SMSA (Seychelles Maritime Safety Administration) anba son lalwa aktyel pa permet li anrezistre bato lapes. Sa i vedir ki napa en sistenm santral ki gard rikord tou bato Sesel. La fason ki mannyer bato pe ganny marke aktyelman avek en sel SZ number i limit klasifikasyon ek idantifikasyon bann bato dan pei,» Minis Bastienne ti dir.

Ensi bann aksyon swivan pou ganny pran:

• SFA ek SMSA pou met anplas e enplimant en nouvo sistenm klasifikasyon baze lo bann spesifikasyon bann bato lapes, pour ki i reflekte bann bezwen lokal e osi reste azour avek bann lobligasyon enternasyonal parey FAO (Food and Agriculture Organisation of the United Nations). Sa i ekspekte pran lefe an Zanvye 2020.

• Anba sa nouvo sistenm klasifikasyon, tou bato lapes pou tonb anba kategori small scale fisheries. Small scale fisheries se bann bato ziska 24 met longer e zot lapes dan delo teritoryal Sesel e EEZ (zòn ekskliziv ekonomik) me avek permisyon SFA lo ot mer.

Pour asir devlopman ek zesyon lapes, small scale fisheries i ganny divize dan 5 sou kategori – depi klas 1 ziska klas 5. Par egzanp mini Mahé i dan kategori klas 1 e i pa pou kapab al plis ki 40 mil notik avek son pwen depar.

Adisyonnelman, bann bato lapes komersyal pou osi ganny marke dapre zot grander e zil ki zot pe fer zot aktivite lapes, e pou osi annan en distenksyon ant en bato komersyal e enn ki pa komersyal.

Aparti 2020 i pou responsabilite SMSA pour idantifye e anrezistre tou bann bato lapes e sa pou ganny fer an kolaborasyon avek SFA.

SMSA pou osi responsab pour asir standar sa bann bato, anrezistre tou propriyeter bato, donn en sertifika seaworthiness and safety e devlop en database pour bann bato lapes.

Anmenmtan, SFA pou osi etabli en sistenm akreditasyon pour bann masters e skippers donk zot pa pou kapab anmenn en bato si zot napa en laysenns valid.

 

Laysenns lapes

«I enportan ki dan sekter lapes lokal, tou bato ek aktivite lapes i ganny en laysenns annakor avek nouvo sistenm klasifikasyon aparti Zanvye 2020. Alors en nouvo sistenm laysenns pour bato lapes ek aktivite lapes pou ganny met an plas, avek kondisyon spesifik,» Minis Bastienne ti esplike.

Dapre sa plan konpreansiv, gouvernman pou komisyonn en letid lo stok banbara an Zen lannen prosenn e sezon lapes banbara pou reste fermen pour 1-an pandan sa letid.

«Swivan rezilta sa letid, gouvernman pou deside ki nouvo mezir zesyon ek proteksyon pour pran pour sa lespes. Apre sa, gouvernman pou osi pran desizyon lo nouvo fason ki laysenns lapes ek processing banbara i ganny donnen,» Minis Bastienne ti dir.

«Parey mon’n mansyonnen pour okenn lapes ki pa komersyal zot pou bezwen annan en permi. Zot bezwen fer en demann pour en permi pour en aktivite lapes akonpannyen par en sertifika lanrezistreman bato,» minis ti azoute.

Sa bann aktvite lapes swivan pou bezwen en permi aparti 2020 :

  • lapes rekreasyonnel
  • lapes lwazir/plezir
  • flyfishing
  • sport fishing

 

Konsesyon karbiran pour sekter lapes

En lot size enportan ki sa plan i adrese se konsesyon karbiran pour sekter lapes. An mwayenn, gouvernman in depans 33 milyon roupi par an, lo konsesyon karbiran pandan 2013 a 2018 pour lapes artizanal ek lapes long line semi endistriyel, e SFA i fer fas avek plizyer defi pour administre sa konsesyon.

Alors aparti Zanvye 2020, pou annan en sistenm kart kot lakantite karbiran ki peser i gannyen pou ganny met lo sa kart tou le mwan.

Bann peser pou lib pour servi zot kart nenport ki moman tan ki zot servi limit ki’n donn zot par mwan.

Toudfwa pou annan bann kondisyon lo lekel ki pou kalifye pour konsesyon karbiran.

An plis ki sa, SFA pou fer bann legzersis pour verifikasyon VMS/AIS dan bann bato konmkwa peser in vreman al lapes e distans kot zot in ale.

 

Prodiksyon ice

«Ice i en komodite ensansyel pour peser e plizyer fwa in annan en mank ice menm si SFA i annan 10 ice plants ki an operasyon pour asiste kominote lapes[…] Bann lannen ki’n pase bann ice plants in avarye e nepli efikas akoz bann pyes pour repar sa bann masin i ser e kou reparasyon i osi ser. Avek linefikasite serten sa bann ice plants prodiksyon ice in osi redwir konsiderableman,» Minis Bastienne ti soulinyen.

Alors sa plan konpreansiv pou fer provizyon pour ki bann vye masin ice i ganny ranplase avan Desanm 2019 e sa i enkli pour bann Anse Royale e Anse à La Mouche.

La Retraite, La Digue, Anse Aux Pins ek Grand Anse Praslin pou osi ganny nouvo ice plant 5 tonn sakenn ensi ki Baie Ste Anne Praslin ki pou resevwar en nouvo ice plant 10 tonn.

«Nou pou ofer en incentive 50 poursan bann propriyeter bato ki anvi envestir pour aste e enstal zot prop masin ice lo zot bato,» minis ti osi anonse.

Plan konpreansiv pour sekter lapes pour sa 3 prosen lannen pou osi enkli bann aksyon ki pou ranforsi sistenm sirveyans kont lapes ilegal, plan zesyon pour masin VMS lo bato, plan pour zesyon bann FADs e plis ankor.

Bann manm lasanble ti apre kestyonn Minis Bastienne lo sa plan konpreansiv.

 

 

More news