Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

‘Minister responsab pour lanplwa i reste angaze pour ki drwa, byennet tou travayer i ganny respekte’ |18 May 2022

Swivan konsern ki travayer Seselwa dan plizyer landrwa travay, enkli IOT, pe sibir move tretman e zot per pour anmenn zot konsern devan pangar zot ava ganny plis viktimize, Minis responsab pour Lanplwa ek Zafer Sosyal in dir ki son minister i reste angaze pour ki drwa e byennet tou travayer i ganny respekte.

Minis Patricia Francourt in osi dir dan Lasanble yer letan i ti pe reponn en kestyon notis prive lo sa size par dirizan lopozisyon Sebastien Pillay ki son minister i asir travayer tou konfidansyalite e lasirans ki letan zot anmenn zot ka devan ki i pou ganny adrese ziska en solisyon i ganny vwar.

Minis Francourt in dir ki son ministeri ranforsi de lalwa prensipal ki gouvern kondisyon travay e sa i Lalwa Lanplwa e Lalwa lo Lasante ek Sekirite dan Landrwa Travay. I’n osi dir ki i annan plizyer mekanizm ki neseser anplas pour asir proteksyon tou travayer dan Sesel kot i konsern sa de lalwa.

Seksyon Labour Monitoring and Compliance i asire ki tou bann kondisyon travay i an konformite avek sa de lalwa e sa i ganny fer atraver diferan vizit dan bann landrwa travay.

Minis Francourt i dir ki deteksyon bann move kondisyon travay i atraver sa bann vizit lenspeksyon ki zofisye son minister zot fer dan bann diferan landrwa travay e kot travayer ki annan okenn konsern zot met a latansyon sa bann zofisye.

I’n fer resorti ki en lot fason pour detekte bann move kondisyon travay i atraver bann rapor ki travayer zot menm zot fer e sa i dan trwa diferan fason:

- bann travayer ki raport direkteman kot minister;

- bann travayer ki telefonnen;

- bann ki fer konplent formel atraver en let.

Minis i dir ki dan tou ka, apre ki son minister in resevwar en rapor, lenvestigasyon i ganny fer pour vwar si sa bann konplent i fonde ou pa e swivan sa en rapor i ganny fer pour kominik bann rekonmandasyon neseser avek anplwayer konsernen.

Pour lannen 2021 bann zofisye in fer 751 vizit dan bann landrwa travay e son minister in resevwar 124 konplent sorti kot bann travayer.

Travayer i osi toultan kapab anrezistre en rapor pour eksprim zot mekontantman vizavi okenn desizyon ki zot anplwayer i pran konsernan zot kondisyon travay.

Pour lannen 2021 minister in anrezistre 371 rapor parey.

Dan lenstans kot lalwa ki gouvern kondisyon travay pa ganny respekte, departman lanplwa i annan manda pour fer prosedir pour prosekisyon atraver Tribinal Lanplwa. Pour lannen 2021, 22 ka in ganny prosekite.

“I osi enportan pour fer resorti ki i annan lakonpannyen ki gouvernen par lalwa Seychelles International Trade Zone (SITZ) Employment Regulations 1997 e ki tonb dan manda Financial Services Authority (FSA) pour ranforsi kondisyon travay dan sa sekter.

“Sa lalwa li i fer provizyon pour ki si okenn travayer dan sa sekter zot annan en konplent zot kapab anreziste kot biro FSA. Dan ka IOT, dapre kominikasyon ki mon minister in resevwar, FSA pa’n resevwar okenn konplent ansa ki konsern kondisyon travay bann travayer sa lakonpannyen me plito konplent konsernan aksyon disipliner e terminasyon lanplwa ki dapre travayer pa zistifye. Ankor dapre lenformasyon ki minister in resevwar, de ka in pas atraver prosedir rapel e negosiasyon pour en settlement i an progre,” Minis Francourt in fer resorti.

Minis Francourt in osi enform bann manm Lasanble ki lemoman ki son minister i resevwar konplent oubyen rapor lo kondisyon travay pour bann travayer IOT oubyen lezot lakonpannyen ki tonb dan SITZ, zot toultan pran kontakt avek FSA e demande ki i annan lenvestigasyon konzwent ansanm avek zofisye minister pour kapab rod solisyon pour sa bann konplent. I’n dir ki si konplent i ganny fer kot FSA an premye lye e dan ka kot travayer i bezwen lasistans minister, Minis Francourt i dir bann zofisye son minister i toultan pare pour asiste.

“Pour lannen 2021 nou’n fer 10 vizit dan sa sekter SITZ pour verifye kondisyon lasante ek sekirite dan travay e sa sif i konpri en lenvestigasyon,” Minis Francourt in osi dir.

IOT lo son kote i anploy 505 travayer lokal e 1375 travayer etranze. Pour lannen 2021, Departman Lanplwa in resevwar 501 laplikasyon pour travayer etranze sorti kot IOT.

Ladan ti annan 109 nouvo pos, 399 demann pour renouvle bann pozisyon. Pour premye kar sa lannen 2022, Minis Francourt i dir zot in resevwar 208 laplikasyon pour bann pozisyon travay sorti kot IOT ki anploy en melanz nasyonalite parey Kenyen, Malgas, Endyen, Filipino osi byen ki Ganeen. Minis in fer resorti avek Lasanble ki bann sif egzakt lo kantite travayer i kapab konfirmen par sa lakonpannyen oubyen departman Limigrasyon.

Touzour an sa ki konsern lenvestigasyon dan bann ka kot travayer pe ganny maltrete, Minis Francourt in repete ki en lenvestigasyon i ganny fer dan tou ka kot en travayer i enform minister ki Lalwa Lanplwa e Lalwa lo Lasante ek Sekirite dan Landrwa Travay pa pe ganny respekte.

“Pandan sa dernyen lannen mon minister in osi ranforsi partenarya avek nou bann diferan stakeholders ki osi enkli bann diferan Linyon Travayer atraver bann konplent ki ariv kot minister,” Minis Francourt in dir.

I’n osi ensiste ki son minister i reste angaze pour ki drwa e byennet tou travayer i ganny respekte. Kot i konsern bann travayer IOT, Minis Francourt i dir son minister i kontiny son partenarya avek FSA e toultan ki konplent i vin a latansyon minister sa i ava ganny adrese atraver striktir anplas.

Swivan konsern ki bann anplwaye i per pour vin devan pangar apre zot ava ganny targete e viktimize plis, MNA parti minoriter Paul Ernesta ti anvi konnen kwa ki minister pe fer pour ankouraz sa bann travayer e donn zot sa konfyans neseser pour vin devan e osi ki sa bann lorganizasyon i ganny dil avek parey i fodre.

Lo son kote MNA parti mazoriter Andy Labonte ti anvi minis i konfirmen si vre IOT in arete pran travayer Seselwa part-time ki i dir ti ava ede redwir lakantite travayer etranze, konsern ki IOT in redwir son prodiksyon swivan konsern ki napa ase lavant ki fer ki bokou travayer Seselwa in ganny fer aret travay, konplent sorti kot bann linyon e ki pouvwar ki zot annan.

Lo sa bann pwen Minis Francourt ti fer resorti ki son minister napa okenn kontrol lo sa ki IOT i deside ansa ki konsern si IOT i deside arete fer dimoun travay part-time ou non me si i annan dimoun ki santi zot afekte par en tel desizyon zot bezwen vin devan e fer konnen zot sitiasyon. An sa ki konsern bann linyon travayer, Minis Francourt in dir ki i annan 2 linyon ki son minister i travay pros avek e zot travay ansanm lo bann ka ki vin devan. Minis i dir ki parey bann linyon son minister osi i travay pour byennet tou travayer e zot ankouraz tou linyon pour vin devan e anmenn bann ka konsernan bann travayer.

Lo son kote sekreter prensipal pour lanplwa Jules Baker in asir bann manm Lasanble ki anba lalwa SITZ i annan en striktir anplas ki fer provizyon pour ki okenn travayer ki annan en konsern ou grievance i kapab anrezistre avek FSA me si i pa dakor avek desizyon ki FSA i donnen i annan tou drwa fer rapel avek minis finans ki responsab pour SITZ.

Ansa ki konsern armonizasyon sa de lalwa, PS Baker in fer resorti ki sa i an progre e ki tre byento en desizyon i ava ganny pran lo sa size.

Lo kote IOT, PS i dir kot i konsern kota, gouvernman ek minister lanplwa in toultan met lanfaz pour ki otan Seselwa posib i antre dan sa lakonpannyen pour travay e minis avek tou bann zofisye lanplwa in asiz avek bann responsab IOT pour met anplas pli bon mekanizm pour ankouraz plis Seselwa e minister i okouran tou bann demann ki IOT i annan.

Swivan en kestyon par MNA lopozisyon Churchill Gill lo size si minister i satisfe avek lokalizasyon bann pos kot IOT, Minis Francourt ti fer resorti ki avan son minister i aprouv en pos zot fer sir ki zot satisfe ki vreman napa en Seselwa ki kapab pran sa bann pozisyon.

 

Lakantite pos ki’n ganny lokalize pandan sa dernyen lannen

Swivan lezot kestyon bann manm ki Minis Francourt ti reponn ti enn par MNA pour Plaisance Richard Labrosse ki ti anvi konnen konbyen pos ki’n ganny lokalize pandan sa dernyen lannen.

Minis Francourt ti fer resorti ki malgre bokou defi, son minister in fer e pe kontinyen fer bokou zefor pour met otan dimoun posib dan en lanplwa permanan.

Minis in dir ki anba progranm lokalizasyon zot in reisi lokaliz 160 pozisyon depi 2017 ziska Avril 2022.

I dir ki dan pei i annan travay pour tou Seselwa ki anvi travay. I dir ki menm avek pandemi Covid-19 boner 2020 e an 2021 son minister in anrezistre 2477 dimoun ki ti pe rod en lanplwa me ti termin lannen 2021 avek selman 491 dimoun ki ti napa en lanplwa.

“Sa i montre rezilta bokou zefor e devouman bann travayer departman lanplwa e nou konstate ki i annan plizyer pozisyon ki’n ganny lokalize e nou kapab dir fyerman ki en pozisyon ki ti pe al pour en etranze in vin pour en Seselwa akoz nou ti egzize ki drwa travay i pour Seselwa an premye. An 2021 nou ti anrezistre plis ki 5 mil plas travay e nou ti plas plis ki 1800 dimoun dan en lanplwa e i annan lespas pour ankor plis Seselwa pour travay.

Nou ti osi refiz apepre 3 mil demann pour anploy travayer etranze akoz ti annan Seselwa pour pran sa bann pozisyon. Progranm ‘My First Job’ ki target bann zenn in osi ede pour lokaliz bann pozisyon e mazorite anplwayer i satisfe avek rezilta sa bann kandida. Mon oule remersye tou sa bann anplwayer e demann lezot pour zwenn nou dan sa demars. Progranm skills development ek progranm reskilling ki ofer formasyon e on-the-job training pour donn sans dimoun ki pe rod en travay antre dan en lanplwa in osi ede pour lokaliz bann pozisyon e pour pei redwir demann pour travayer etranze malgre ki demann pour lanplwa i reste o,” Minis Francourt in fer resorti.

Defi prensipal ki Minis Francourt i dir son minister i rankontre an sa ki konsern lokalizasyon i ki i en prosesis ki pran bokou letan e i difisil e i annan letan kot sa Seselwa i kite travay dan sa landrwa avan ki sa pos i ganny lokalize oubyen dimoun ki pe rod en lanplwa i pran letan pour swazir en travay.

Parmi bann sekter ki annan plis demann pour travayer etranze an 2021 i reste sekter konstriksyon avek 7440 pozisyon, sekter tourism avek 3371 pozisyon e komers avek 1485 pozisyon.

Sa bann sif i osi montre ki pei pou toultan bezwen travayer etranze me ki minister pe entansifye son zefor pour kontinyen plas Seselwa dan lanplwa e redwir depandans lo travayer etranze.

Minis in lans lapel pour tou Seselwa ki pa ankor antre dan en lanplwa pour vin devan e pran en lanplwa.

 

Fer rediksyon lapovrete en size priyoriter son departman avan lannen 2023

Minis Francourt in dir sa i en responsabilite partaze ant tou bann minister ek departman gouvernman osi byen ki tou dimoun dan bann fanmir, bann endividyel dan nou sosyete pour empower zot prop lekor.

“Nou salye tou bann fanmir e bann endividi ki pe travay tre dir pour pran swen avek bezwen zot lakour e nou osi ankouraz nou tou pour partisip dan transformasyon nou sosyete atraver nou travay dir. Dapre dernyen letid pour etabli en nivo lapovrete Sesel an 2018, poverty head count rate ti 25%. Me sa letid ti montre ki bann lezot fakter i devret ganny konsidere ler pe etabli nivo lapovrete. Parmi sa bann fakter i nivo ledikasyon, travay dan sekter enformel ek lanplwa. Gouverman pe pran sa lapros pour asire ki sa bann fakter i pli byen targete e ki solisyon pour lapovrete i pran plis dimansyon sosyo-ekonomik e non pa zis larzan siplemanter.

Lo kote minister, Minis Francourt in dir ki zot in deza anbark lo en progranm reskilling ki redonn bann zenn e osi bann adikt en dezyenm sans pour antre dan lemonn travay. Gouvernman in osi revwar e ogmant lasistans ki i donn bann ki vreman bezwen e sa legzerzis pou kontinyen avek plis letid pour determin bann fason pli soutenab a lonterm prenan kont ki mank lanplwa pa en defi Sesel me plito enn ki annan pour fer avek levolisyon dan nivo saler.

Anplis ki sa Minis Francourt i dir bann demars in deza konmanse ansanm avek minister responsab lanvironnman ek lenerzi pour asiste bann fanmir atraver PUC rebate. STC lo son kote pe deza aplik RRP ki pe osi anmenn en soulazman pour bann fanmir. SPTC osi lo son kote pa’n ogmant pri bis pour lemoman e tou zefor pe ganny fer pour soutenir sa polisi ziska en revizyon i byen neseser.

“Baze lo tousala Lasanble i devret pran ankont ki lezot departman gouverman pe deza zwe zot rol dan sa demars pour redwir lapovrete dan pei e sa i bezwen plis kordinasyon vi ki lapovrete pa zis en defi pour departman sosyal. Anplis ki sa nou kontinyen ankouraz nou popilasyon pour sezi bann loportinite ledikasyon e travay, pour depans dan en fason responsab, pour zer byen zot bidze e sa i ava montre nou langazman pour konbat lapovrete,” minis i dir.

 

Marie-Anne Lepathy

 

 

 

 

 

More news