Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

Dan Lasanble Nasyonal |17 June 2020

Minis Charlette i adres kestyon lo en proze touristik Praslin

 

Minis responsab pour Labita, Lenfrastriktir ek Transpor lo later (MHILT), Pamela Charlette, yer ti dir ki son minister i satisfe avek desizyon lotorite plan pour aprouv devlopman touristik lo kare later PR99, sitye Côte d’Or lo Praslin, vi ki lotorite plan ti’n swiv tou bann gidans neseser avan donn laprouvasyon.

Sa i enkli en legzersis evaliasyon fer par bann diferan lotorite konsernen tel konman departman transpor, departman lanvironnman, seksyon Land Use Planning, PUC, lazans servis tenny dife ek sovtaz, lotorite lasante piblik, departman tourizm, seksyon MHILT baze lo Praslin e lotorite plan li menm.

Minis Charlette ti met sa bann detay o-kler yer dan Lasanble Nasyonal apre ki lider lopozisyon, Wavel Ramkalawan, ti table en private notice question konsernan konstriksyon en letablisman touristik self-catering lo kare later PR99 ki donn 1213 met kare, oubyen 32.5 met par 35.5 met, sitie pre avek lans Côte d’Or.

Onorab Ramkalawan ti note ki bokou zabitan ek biznes lo Praslin ti’n met zot konsern devan lo sa nouvo proze touristik lo zot zil.

Detrwa pwen konsern ti enkli distans ant sa later ek high water mark e lenpak lanvironnman.

Grander sa later ti osi ganny met an kestyon, espesyalman lo konteks si i pou annan ase lespas pour enstal en sistenm desarz lo sa bout later lo ki son devloper i anvi konstrir 20 lasanm.

Minis Charlette ti devwale ki lotorite plan ek son lofis in resevwar 3 konsern formel lo sa proze: enn sorti kot manm lasanble pour Baie Ste Anne, Churchill Gill, en lot sorti kot en otelye e osi byen ki enn sorti kot lasosiasyon pour lotel e tourizm (SHTA).

Sa proze i ganny trouve an fas avek lotel Le Duc de Praslin e i baliz avek lanmer.

Onorab Ramkalawan ti demand Minis Charlette sa bann kestyon swivan :

  • «Eski tou kriter lanvironnman, lasante piblik ek lezot ankor ti ganny pran an konsiderasyon avan donn permisyon planing?»
  • «Eski ti annan en letid lanvironnman swivi par en konsiltasyon avek piblik ki ti ganny fer pour ki tou lopinyon ti a ganny pran an konsiderasyon etan donnen ki sa proze i obor lanmer?»
  • «Etan donnen ki distans ant sa later ek high water mark i donn zis 8 met, ki distans an-aryer ki sa konstriksyon pou bezwen donnen? »
  • «Eski pou annan ase later pour konstrir en sistenm ‘sewerage’ apropriye afen ki lans Côte d’Or pa trouv li parey bann lezot landrwa kot in annan bann tel polisyon?»

Minis ti eksplike ki sa morso later i en later prive ki ti ganny aste lo marse prive.

Dapre rikord, sa devloper i de Seselwa ki reste Sesel e ki’n form en lakonpannyen ki anrezistre Sesel menm.

Sa devloper ti soumet son laplikasyon le 29 Out 2019 kot lotorite plan, avek lentansyon pour fer en devlopman touristik 20 lasanm lo en baz self-catering ek son bann fasilite.

Fasilite ki pou dan sa letablisman pou en resepsyon ek lofis pour akey touris, en landrwa pour sekirite, lakwizin breakfast ek son landrwa asize pour manze, fasilite lav lenz, en basen naze deor ek son decking, en sistenm tretman desarz (STP), lespas parking pour 10 transpor ek en bin site.

Apre ki devloper ti ganny dir pour fer bann diferan amandman par bann lotorite konsernen, lotorite plan ti aprouv plan enzenyer an Fevriye 2020.

«En letid lenpakt (EIA) klas 2 ti ganny fer kot zofisye lanvironnman ti evalye sa proze, par antreprann vizit lo sa sit avek tou son partikilarite lanvironnman avan ki desizyon ti ganny fer, e lotorizasyon lanvironnman ti ganny donnen,» Minis Charlette ti reponn.

«Zofisye lanvironnman Praslin ti vizit e assess sa sit. Sa zofisye pa’n raport okenn komanter advers avek headquarters Mahé,» i ti azoute.

Parmi bann kriter ki’n ganny konsidere pandan sa letid lenpakt klas 2 se sitiasyon sa kare later kot i ganny sitie dan en landrwa ki son zalantour i deza devlope, lefe ki sa later ti deza ganny devlope oparavan, distans ant devlopman ki pe ganny propoze ek high water mark e sistenm desarz.

Vi ki sa proze ti ganny evalye lo EIA klas 2, departmen lanvironnman pa ti enkli konsiltasyon piblik dan son bann prosedir me lotorite plan ti kantmenm sirkil sa plan kot biro ladministrasyon distrik Baie Ste Anne. Me personn pa ti partaz zot komanter lo sa proze.

«Lo son site plan ki’n ganny soumet avek lotorite plan, sa batiman pou donn en distans 17.1m dan direksyon Baie Ste Anne, e i 13.8m lo kote Anse Boudin avek sa striktir rock armouring,» Minis Charlette ti dir Lasanble.

«Sa distans in ganny assess par departman lanvironnman e vi ki i annan baraz an ros (ouswa rock armouring) devan balizaz, departman lanvironnman ti satisfe ki lefe lerozyon lakot in ganny adrese lo sa sit. Sa landrwa an kestyon pa pe ganny afekte avek lerozyon e i bon fer remarke ki bann levennman letan tel ki bann gran mare ki’n arive pandan bann dernyen mwan pa’n fer lefe advers lo sa landrwa an term degradasyon, sa in osi ganny konfirmen par bann zofisye minister responsab pour lanvironnman lo Praslin.»

An konparezon, batiman son vwazen lo bout later PR191 i sitie 11 met avek high water mark tandis ki pour sa enn lo PR190 i trouv 13 met avek high water mark.

Apre konsiltasyon, sa devloper ti tonm lo lagreman ki son sistenm tretman desarz pou okip 17.5 met kare e son soak away pit pour 3.4 met kare.

«Depozisyon final sa desarz trete pou pas dan en doz chlorinisation avan al dan pi perdi (soak away pit) ki pou sitie anba car park. Distans ki pi perdi pou trouve avek lanmer plen (high water mark) i aprepre 28 met. Regilasyon lasante i demann en distans minim 15 met selman,» minis ti azoute.

Atraver en kestyon anmennen par Onorab Clive Roucou, Minis Charlette ti adisyonnelman eksplike ki sa devloper pour donn 2 akse pour piblik ariv lo lans.

Lo son kote, Onorab Ramkalawan ti demann Minis Charlette pour asir Lasanble Nasyonal ki i napa okenn eleman koripsyon avek sa proze, e ki «larzan pa’n sanz lanmen», akoz dapre son resers i premye fwa ki en proze touristik 20 lasanm i ganny aprouve lo en bout later zis 1213 met.

Minis Charlette ti reponn ki i drol ki sa proze spesifik in ganny anmennen devan Lasanble Nasyonal e ti note ki tou proze i pas atraver bann kriter etabli par lotorite planing e ki evaliasyon ti ganny fer dapre lalwa.

Onorab Ramkalawan ti reponn ki sa proze in ariv devan Lasanble Nasyonal akoz bann manm pa anvi ki sa proze i vin en lot senaryo parey La Misère, kot lanvironnman e menm dimoun i vin viktim polisyon koze par en proze konstriksyon.

 

Elsie Pointe

 

 

More news