Follow us on:

Facebook Twitter LinkedIn YouTube

National Assembly

En sonm 6.337 milyon roupi pour Biro Mer Lavil Victoria |26 March 2021

Dan son premye sesyon yer bomaten bann manm Lasanble Nasyonal ti diskit e aprouv bidze pour Mer Lavil Victoria a en sonm 6.337 milyon roupi.

En sonm 3 milyon ladan i pour amelyor Paradis des Enfants ki apartir mwan Avril pe transfer anba responsabilite Mer Lavil Victoria sorti anba Société Seychelloise d’Investissement (SSI) ki’n fermen.

Sete Minis Dezinyen, Msye Jean-François Ferrari, ki ti vin reprezant Vis-Prezidan Ahmed Afif, ki ti reponn bann kestyon lo bidze sa antite ansanm avek Mer Lavil, Msye David André limenm.

Ler i ti prezant sa bidze, Minis Ferrari ti fer resorti ki manda pour biro Mer Lavil i reste parey e sa se pour anmenn animasyon, fer lavil vin vibran, annan bann servis ki efikas dan en lanvironnman ki prop, konfortab e an sekirite pour tou Seselwa osi byen ki etranze e viziter ki vin dan Victoria.

Minis Ferrari i dir ki bokou bann travay ki Mer Lavil i fer i atraver bann partenarya ki i devlope avek bann akter lokal ki i dir i pran en bonpe son bidze e son letan.

I’n osi fer resorti ki Mer Lavil in reisi akonplir bokou pandan sa detrwa lannen e lentansyon gouvernman se pour ankouraz li pour kontinyen anbelir lo son bann reisit e kontinyen devlop lavil e fer li vin pli atiran pour vin sa kapital Kreol ki nou tou nou anvi vwar.

I’n osi dir ki atraver sa bidze sa biro i anvi relans bann proze ki’n ganny met lo poz.

Avek Sesel ki pe reouver avek lemonn, Minis Ferrari i dir ki nou bezwen a tou pri reste atiran pour bann viziter dan nou pei.

Ti osi annan kestyon lo ki nou pe ekspekte pour Victoria ler nou koz an term fer li vibran e lo sa pwen Msye André ti dir ki i annan bokou travay ki pe ganny fer pour fer nou lavil vin vibran e sa i enkli annan diferan partenarya avek bann diferan akter dan lavil.

I ti osi koz lo proze ‘Passerelle ‒ Waterfront Café ‒ en lespas kot i dir ki dimoun i kapab vin ansanm pour apresye travay e ekout bann artis performen. Me i dir ki tousala ti’n byen demare me aktyelman i lo poz avek Kovid-19 me ki sa bann aktivite i ekspekte repran pandan mwan Avril.

Mer Lavil in dir ki i osi reste touzour an kontak avek bann diferan lezot biznes dan lavil pour diskit posibilite ki zot biznes i ouver ziska pli tar pour gard otan dimoun dan lavil.

I ti azoute ki son biro i annan bokou lezot proze ki i anvi fer e sa i enkli fer bann lafwar dan lafen dimwan e tousala i dir i ankor an diskisyon.

Msye André ti osi koz lo travay ki son biro pe fer avek Lasosiasyon bann distrik Victoria ki konpri sa 8 distrik ‒ Rivière Anglaise, Bel Air, St Louis, Mont Buxton, Mont Fleuri, Plaisance, Roche Caiman ek Perseverance ‒ ki form parti lavil e osi travay ki pe ganny fer atraver Foronm Victoria ki regroup diferan lazans parey PUC ek LWMA parmi lezot ki zwenn pour diskit fason pour amelyor lanvironnman lavil.

Msye André in eksprim konfyans ki par lannen prosen son biro ava kapab remet an mars tou bann proze ki zot pe anvizaze.

I’n osi profite pour lans lapel pour ki tou dimoun i fer en zefor pour gard nou lavil e osi distrik dan zalantour lavil pli prop.

Ti osi annan bokou kestyon lo bann progranm zimlaz avek diferan lavil e Msye André in donn lasirans Lasanble Nasyonal ki tousala i ekspekte repran enn fwa ki bann restriksyon lasante pour Kovid-19 i retire.

I ti asir bann manm ki Sesel in benefisye bokou atraver sa bann lakor zimlaz pandan sa pandemik sirtou atraver bann avek Lasin ki’n anmenn bokou lasistans pour departman Lasante an term materyo ek lekipman medikal.

Lezot kestyon ti konsern nesesite pour adres bann dezord ek konportman antisosyal dan Lari Bazar, problenm avek bann adik e osi lisyen eran.

Msye André in fer resorti ki son biro napa pouvwar lo limenm pour ranforsi lalwa li tousel me i travay avek lezot partener parey lapolis. I dir lapolis i ganny alerte sak fwa ki i annan en lensidan dan Lari Bazar me in osi admet ki bann lazans ki ranforsi lalwa zot bezwen reakte pli vit e vin pli proaktiv e pli strikt pour kapab pli byen adres sa bann problenm ler zot leve.

Ti osi annan kestyon lo Victoria Master Plan ki Msye André i dir i ti ganny prezante en kopi letan i ti pran sarz biro Mer Lavil me i dir i ti konsernen akoz dapre li sa dokiman pa ti reflekte nou pei konman en zil e nou kiltir.

«Mon ti diskit posibilite ki sa dokiman i ganny revwar e mon kontan pour dir ki i annan en komite ki pe ganny met anplas pour revwar sa plan pour devlopman Victoria,» Msye André in dir.

Lo son kote, Minis Ferrari in dir ki management lavil i en responsabilite partaze, me in kantmenm admet ki Biro Mer Lavil pa santi ki sa kominote biznes in pran tou son responsabilite parey i devret.

«Me gouvernman pe reflesir pour gete ki mannyer bann ki benefisye direkteman zot osi kapab kontribye enpe plis,» Minis Ferrari in dir.

Me malgre tou sa bann defi Msye André in dir ki an rezilta travay ki’n ganny fer Victoria ozordi i bokou pli prop, annord e pli zoli ki i ti ete detrwa lannen pase e travay kontinyel pe ganny fer pour asire i reste prop.

Msye André in admet ki pli gro defi ki son biro pe fer fas avek se son abilite pour anmenn plis aktivite lwazir e divertisman dan lavil. Me in dir kantmenm ki en landrwa kot pou vann manze Kreol dan zalantour Mize Listwar pe ganny amenaze e i ekspekte konmans fonksyonnen mwan prosen.

Ti osi annan plizyer kestyon e diskisyon lo propozisyon pour sanz non serten semen dan lavil, pour restore e okip bann sit istorik dan lavil, pour adres problenm konzesyon trafik dan Victoria parmi lezot kestyon ankor. Apre bokou diskisyon sa bidze pour Biro Mer Lavil ti ganny laprouvasyon Lasanble.

 

Marie-Anne Lepathy

 

More news